Ordförklaringar:

Kliniska studier - steg för steg

Kliniska studier - steg för steg

Planering

Lästid 9 min

Video

Checklista

Särskilda regler

Goda exempel

Lästid 9 min

Video

Checklista

Särskilda regler

Goda exempel

Lästid 9 min

Video

Checklista

Särskilda regler

Goda exempel

När problemformuleringen är klar och du vet vilka frågor som ska besvaras och vilka data som behöver samlas in och analyseras startar planeringen av din kliniska studie.

I planeringsprocessen finns det möjlighet att få experthjälp från Kliniska Studier Sveriges regionala noder eller från specialister vid ditt lärosäte om du är forskare på högskola eller universitet.

Forskningsplan

Kliniska studier som genomförs i Sverige behöver godkännande från en etikprövningsnämnd. Till etikprövningsansökan ska en fullständig och utförlig forskningsplan (även kallad prövningsplan) bifogas. Forskningsplanen ska innehålla:

  • vetenskaplig frågeställning inklusive specifika mål och syfte med det föreslagna projektet
  • områdesöversikt som sammanfattar tidigare forskningsresultat inom forskningsområdet
  • projektbeskrivning med redovisning av design, urval av studiedeltagare inklusive beräkning av populationsstorlek, procedurer, metoder och definition av primära och sekundära effektvariabler
  • en kortfattad redogörelse för studiens betydelse för forskningsområdet

Om biobanksprover ska användas i din kliniska studie bör biobank kontaktas redan tidigt i planeringen. Biobankssamordnare och Regionala biobankscentrum kan hjälpa till med rådgivning i samband med planering, ansökningsmallar, utformning av patientinformation och biobanksdelarna i etikansökan.

etikprövningsnämndernas webbplats finns en vägledning till hur forskningsplanen ska utformas (pdf, 10 kB)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Statistisk analysplan

För öppna studier ska en statistisk analysplan (SAP) finnas före studiestart, för blindade studier innan databasen har låsts (mer information om statistika analyser finns i steget Analys). En SAP ska innehålla:

  • detaljerade definitioner av analyspopulationer
  • analysvariabler
  • generell beskrivning av analyserna
  • exakta analysmetoder för varje analysvariabel

Information till studiedeltagarna

Den information studiedeltagarna ska få innan de samtycker till att delta i en klinisk studie ska innehålla all den information som en person rimligtvis kan behöva känna till för att kunna ta ställning till deltagande i ett forskningsprojekt. Vägledning till hur informationen ska utformas (doc, 47 kB)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och en stödmall (doc, 46 kB)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns på etikprövningsnämndernas webbplats.

Försäkring för studiedeltagarna

Den som är forskningshuvudman för en klinisk studie ska se till att det finns försäkring som täcker eventuella skador som kan uppkomma i samband med genomförandet av studien. Du behöver ta reda på vilket försäkringsskydd som finns för deltagarna i din studie och se om kompletterande försäkring behöver tecknas. I ansökan till etikprövningsnämnden ska det anges om patientskadeförsäkringen gäller eller om särskild försäkring tecknats för projektet.

Studiebudget

I planeringsfasen behöver projektets finansiering säkerställas. Det finns ett stort antal svenska och internationella forskningsfinansiärer och forskare kan också söka anslag och stipendier som utlyses inom hälso- och sjukvårdsregionerna eller av universiteten i Sverige, Norden och EU,

För att man ska kunna genomföra en klinisk studie bör man planera för resurser i form av tid, pengar och personal. En studiebudget är en beräkning av samtliga kostnader i projektet. Listan på kostnader omfattar till exempel personal, utbildning, ansökningar, avtal, datahantering, programmering, studieläkemedel/medicinteknisk produkt, labprover, statistisk analys, biobank och administration. En post i budgeten är monitorering som är obligatoriskt för studier med läkemedel och medicintekniska icke CE-märkta produkter. Budgeten bör följas upp regelbundet under projektets gång.

Registrera din studie

Alla kliniska läkemedelsstudier måste registreras i en offentligt tillgänglig databas innan den första studiedeltagaren rekryteras. Alla ansökningar om läkemedelsstudier som registreras hos Läkemedelsverket registreras också i den europeiska studiedatabasen EudraCTlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Det är European Medicines Agency (EMA), det vill säga den europeiska läkemedelsmyndigheten, som ansvarar för EudraCT. I USA har Federal Drug Association (FDA) motsvarande krav för registrering och resultatrapportering av läkemedelsstudier. Ett sätt att registrera studien är via clinicaltrials.govlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För studier som inte är läkemedelsstudier, det vill säga övriga behandlingsstudier, observationsstudier, diagnostiska studier eller kvalitativa studier, finns inget krav på registrering. Det kan ändå finnas fördelar med att registrera sin kliniska studie. WHO listar bland annat följande:

  • registrering av kliniska studier är en förutsättning för att hälso- och sjukvården ska kunna fatta välinformerade beslut som tar hänsyn till all tillgänglig kunskap
  • det motverkar att bara vissa resultat rapporteras
  • onödig upprepning av forskning kan undvikas när forskare och anslagsgivare har möjlighet att hitta information om att liknande eller helt lika studier redan har gjorts
  • det gör det lättare att förstå var det saknas kunskap
  • rekrytering av studiedeltagare kan påskyndas om forskare och sjukvårdspersonal enkelt kan hitta information om pågående studier
  • samarbetet inom den kliniska forskningen blir effektivare om forskare hittar information om de studier som bedrivs.
  • forskningskvaliteten ökar om granskare i ett tidigt skede kan identifiera studier där studiedesignen kan förbättras

Många ansedda vetenskapliga tidskrifter kräver att studier ska vara registrerade för att resultaten ska kunna godkännas för publicering och i praktiken finns alltså ofta ett registreringskrav även för studier som inte är behandlingsstudier.

I clinicaltrials.gov kan du registrera din studie även om den inte är en läkemedelsstudie.

Hantering av personuppgifter

Personuppgiftslagen reglerar om och hur personuppgifter får hanteras för forskningsändamål. Ansvarig för hanteringen av personuppgifter är den juridiska person som behandlar personuppgifterna i sin verksamhet och som bestämmer vilka uppgifter som ska behandlas och vad uppgifterna ska användas till (personuppgiftsansvarig).

Innan du påbörjar din kliniska studie bör du ta reda på vad som gäller för hantering av personuppgifter inom din organisation. Finns ett personuppgiftsombud är det en lämplig person att ta kontakt med.

Information om personuppgiftslagen på Datainspektionens webbplats länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Hälsoekonomisk utvärdering

Fundera också på om du ska lägga till en hälsoekonomisk utvärdering till din studie. I en sådan utvärdering tar man reda på om en medicinsk åtgärd är kostnadseffektiv, det vill säga om det finns en rimlig relation mellan kostnader och effekt mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet, så kallad Health Related Quality of Life (HRQoL).

I SBU:s handbok Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården kan du läsa mer om hälsoekonomiska utvärderingar (pdf, 593 kB)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Även Tandvårds- och läkemedelsverket, TLV, har information om hälsoekonomiska utvärderingarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster på sin webbplats.

Särskilda regler för kliniska studier med läkemedel eller medicintekniska produkter

För ansökan till Läkemedelsverket behövs ett prövningsprotokoll

För de flesta kliniska studier med läkemedel eller medicintekniska produkter behövs också tillstånd från Läkemedelsverket. På Läkemedelsverkets webbplats finns ett test som kan hjälpa dig att avgöra om din studie behöver tillstånd från Läkemedelsverket eller inte (pdf, 154 kB)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I ansökan till Läkemedelsverket ska ett prövningsprotokoll bifogas. För läkemedelsstudier där flera olika kliniker är inblandade ligger prövningsprotokollet till grund för ett enhetligt genomförande och ska innehålla all information som behövs för att deltagande kliniker ska kunna genomföra studien korrekt. Läkemedelsverket ger på sin webbplats utförliga tips och råd om hur man upprättar ett prövningsprotokoll (pdf, 375 kB)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för en klinisk studie med läkemedel.

Fördela roller och ansvar i enlighet med god klinisk sed

God klinisk sed (Good Clinical Practice, GCP) är en internationell etisk och vetenskaplig kvalitetsstandard för hur man designar, genomför och rapporterar kliniska studier med läkemedel eller medicintekniska produkter. Syftet med GCP är att säkerställa studiedeltagarnas rättigheter, säkerhet och välbefinnande. För läkemedelsstudier definieras GCPlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av International conference on Harmonisation (ICH)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster där amerikanska, europeiska och japanska läkemedelsmyndigheter ingår. För kliniska studier med medicintekniska produkterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster används en internationell standard som är harmoniserad med GCP-standarden för läkemedel så långt det är möjligt.

SIS, Swedish Standards Institute, är en standardiseringsorganisation som har i uppdrag att ge ut standarder (till exempel standard för GCP för medicintekniska produkter) inom samtliga verksamhets- och samhällsområden. Genom ett avtal mellan SIS förlag och SKLlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster har all svensk sjukvårdspersonal tillgång till standarder via webben.

Vanliga frågor om GCP på Läkemedelsverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Mer om ansvarsfördelningen i Läkemedelsverkets föreskrifter om kliniska läkemedelsprövningar på människor (pdf, 96 kB)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I enlighet med GCP finns det ett antal roller med olika ansvar att fördela när man planerar att genomföra en klinisk studie med läkemedel eller medicintekniska produkter. 

Sponsorn är den fysiska eller juridiska person som ansvarar för att starta, organisera och/eller finansiera studien. I vissa fall kan en individ vara både sponsor och ansvarig prövare och är då den som både initierar och leder en klinisk studie. Rollen inkluderar således skyldigheterna för både sponsor och ansvarig prövare.

Sponsorn har det övergripande ansvaret för genomförandet av studien och ansvarar bland annat för att:

  • det finns skriftliga instruktioner för arbete, kvalitetskontroll och kvalitetssäkring
  • instruktionerna följs
  • att studiedeltagarna genom försäkring eller på annat sätt är garanterade ekonomiskt skydd

Sponsorn kan delegera samtliga eller delar av sina arbetsuppgifter till en enskild person, ett företag, en institution eller en organisation, men sponsorn behåller ansvaret för att studien genomförs och rapporteras enligt gällande tillstånd och regler.

Prövaren ska vara en legitimerad läkare eller tandläkare och ha de kvalifikationer i form av utbildning, träning och erfarenhet som krävs för att kunna ansvara för studiens genomförande och studiedeltagarnas hälsa och säkerhet, inklusive dokumenterad utbildning i GCP.

Prövaren ska bland annat:

  • tillhandahålla förutsättningar för att rekrytera överenskommet antal studiedeltagare och själv avsätta tillräckligt med tid för att kunna genomföra studien.
  • utse kvalificerad personal som kan bistå vid genomförandet av studien och också övervaka delegerad personal för att säkerställa alla processer.
  • ansvara för att delegerad personal får lämplig utbildning om studien.
  • säkerställa att information om studien lämnas och att samtycke till deltagande inhämtas enligt gällande regler.
  • upprätta rutiner för att spara all studiedokumentation och tillåta övervakning och revision.
  • tillåta monitorering och audits.

Prövaren har det övergripande ansvaret för studien men får delegera uppgifter under förutsättning att delegationen görs skriftligt. Därför behöver en signatur- och delegationslista upprättas och uppdateras om det sker ändringar av personal under studiens gång. En uppgift måste först delegeras innan uppgiften får genomföras av en annan person än prövaren.

Om det finns mer än en prövare vid ett prövningsställe kan sponsorn utse en av dem till huvudprövare.

Monitorn är en person som utses av sponsorn och vars ansvar är att övervaka utvecklingen av en klinisk studie bland annat genom att:

  • på plats säkerställa att studien genomförs, dokumenteras och rapporteras i enlighet med protokollet, GCP och gällande myndighetskrav.
  • lämna in en skriftlig rapport till sponsorn efter varje besök på prövningsstället samt att rapportera in annan studierelaterad kommunikation.

För att monitorn ska kunna övervaka en studie behöver han eller hon förutom att ha vetenskapliga och/eller kliniska förkunskaper ha kunskap om:

  • produkten som testas
  • protokollet
  • studiedeltagarinformationen
  • sponsorns rutiner
  • GCP
  • regulatoriska krav

Sätt upp system för datainsamling, datahantering och datalagring

Data om studiedeltagarna i en klinisk läkemedelsstudie samlas in i ett datainsamlingsformulär, ett så kallat CRF (Case Report Form). Du kan välja att sätta upp systemet i pappers- eller elektroniskt format. Elektroniskt CRF (e-CRF) kan utgöra grunden till den databas som skapas för analyser medan pappers-CRF behöver omvandlas till elektronisk data vid ett senare tillfälle. Materialet ska sparas och vara läsbart minst tio år efter det att studien har avslutats och rapporterats.

Du behöver också skriva planer för datahantering (Data Management Plan, DMP) och datavalidering (Data Validation Plan, DVP).

Välj regional nod för mer information och stöd

Karolinska Trial Alliance

Karolinska
Trial Alliance

Välj regional nod för mer information och stöd

Karolinska Trial Alliance

Karoliska
Trial Alliance


Kontakt

Enheten för kliniska studier

Östra Hamngatan 26

411 09 Göteborg

 

Telefon (växel): 031-757 41 75

E-post: kliniskastudier@vr.se

Kliniska Studier Sverige är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och Sveriges sjukvårdsregioner.