sv
Ordförklaringar:

Planering

Lästid 9 min

När problemformuleringen är klar och du vet vilka frågor som ska besvaras startar planeringen av din kliniska studie.

I planeringsprocessen finns det möjlighet att få vägledning från Kliniska Studier Sveriges regionala noder eller från specialister vid ditt lärosäte om du är forskare på högskola eller universitet.

Studiens upplägg och metod har betydelse

Det finns många olika metoder för att besvara en forskningsfråga och val av upplägg och metod är något som i efterhand kommer att ha betydelse för studiens vetenskapliga värde.

SBU granskar systematiskt metoder i hälso- och sjukvården och har publicerat en metodboklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster där man beskriver hur olika studieupplägg värderas vetenskapligt.

ICH guidelines har tagits fram som vägledande dokument för planering av läkemedelsstudier men kan även vara till hjälp i planeringen av andra typer av interventionsstudier. ICH guideline E9 och E10länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster innehåller information om till exempel blindning, val av kontrollgrupp, skillnaden mellan ett konfirmatoriskt och ett explorativt syfte och betydelsen av utfallsmått.

När du bestämt vilken typ av data som ska samlas in för att besvara forskningsfrågan behöver du också bestämma hur data ska samlas in. Ett sätt att strukturera datainsamlingen är att konstruera ett datainsamlingsverktyg, en så kallad case report form (CRF).Vertyget kan göras i pappersformat eller som ett elektroniskt system. Elektronisk CRF (e-CRF) kan utgöra grunden till en databas som skapas för analyser medan pappers-CRF behöver omvandlas till elektronisk data vid ett senare tillfälle. Oavsett format konstrueras en CRF som ett antal frågor eller kryssrutor som studiepersonalen fyller i allt eftersom studiedeltagaren svarar på frågor eller genomgår olika undersökningar som genererar mätvärden. Även data från patientjournalen kan fyllas i en CRF.

Fundera också på hur insamlade data (ifyllda CRF, enkäter, prover, bilder, registerdata med mera) ska märkas upp med identifierare för att undvika förväxling (ofta används ett unikt nummer för varje deltagare i studien). Funder även på om det efter insamlingens avslut finns en koppling mellan insamlade uppgifter och studiedeltagarens identitet. Om det är önskvärt att det finns en sådan koppling så är grundregeln att data ska märkas så att endast den som har tillgång till en kodnyckel kan identifiera personen som lämnat informationen. Om det finns en plan för hur data ska samlas in, märkas och för vilka personer data kommer att vara tillgänglig, så blir det också lättare att beskriva din datahantering för studiedeltagare, myndigheter, personuppgiftsombud och andra relevanta parter som behöver information under studiens gång.

Forskningsplan behövs vid etikprövningsansökan och fungerar som en handbok

Kliniska studier som genomförs i Sverige behöver godkännande från Etikprövningsmyndigheten. Till etikprövningsansökan ska en fullständig och utförlig forskningsplan (även kallat forskningsprotokoll) bifogas. Forskningsprotokollet ligger även till grund för ansökan om godkännande till eventuella andra myndigheter (se avsnittet om Särskilda regler för läkemedel och medicinteknik) och ska kunna fungera som en handbok så att alla involverade parter kan säkerställa ett enhetligt genomförande, men också för att det i efterhand ska gå att följa hur studiedata genererats.

Forskningsprotokollet/forskningsplanen ska innehålla:

  • vetenskaplig frågeställning inklusive specifika mål och syfte med det föreslagna projektet
  • översikt som sammanfattar tidigare forskningsresultat inom forskningsområdet
  • projektbeskrivning med redovisning av design, urval av studiedeltagare, beräkning av populationsstorlek, procedurer, metoder och definition av primära och sekundära effektvariabler
  • en kortfattad redogörelse för studiens betydelse för forskningsområdet

På Etikprövningsmyndighetens webbplats finns en vägledning till hur forskningsplanen ska utformaslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (pdf, 10 kB) .

Statistisk analysplan

För öppna studier ska en statistisk analysplan (SAP) finnas före studiestart, för blindade studier innan databasen har låsts (i steget Analys finns mer information om statistiska analyser). En SAP ska innehålla:

  • detaljerade definitioner av analyspopulationer
  • analysvariabler
  • generell beskrivning av analyserna
  • exakta analysmetoder för varje analysvariabel

Information till studiedeltagarna innan samtycke

Innan en studiedeltagare samtycker till att delta i en klinisk studie ska hen få tillgång till all den information som en person rimligtvis kan behöva känna till för att kunna ta ställning till deltagande i ett forskningsprojekt. Vägledning till hur informationen till studiedeltagare ska utformaslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och en stödmalllänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (doc, 46 kB) finns på Etikprövningsmyndighetens webbplats.

Informationen till studiedeltagarna ska också utformas så att informationskraven i biobankslagen och dataskyddsförordningen följs. Biobank Sverige har tagit fram en biobanksguidelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster där du kan läsa mer om vilken information som ska ges till studiedeltagare om just biobanksprover. Om studien ska anmälas till Läkemedelsverket finns det ytterligare krav på vilken information som ska ges till studiedeltagarna.

Ta reda på vilket försäkringsskydd som finns för studiedeltagarna

Den som är forskningshuvudman för en klinisk studie ska se till att det finns försäkring som täcker eventuella skador som kan uppkomma i samband med genomförandet av studien. Du behöver ta reda på vilket försäkringsskydd som finns för deltagarna i din studie och se om kompletterande försäkring behöver tecknas. I ansökan till Etikprövningsmyndigheten ska det anges om patientskadeförsäkringen gäller eller om särskild försäkring tecknats för projektet.

Studiebudget över samtliga kostnader i projektet

I planeringsfasen behöver projektets finansiering säkerställas. Det finns ett stort antal svenska och internationella forskningsfinansiärer och forskare kan också söka anslag och stipendier som utlyses inom hälso- och sjukvårdsregionerna eller av universiteten i Sverige, Norden och EU.

För att man ska kunna genomföra en klinisk studie behöver man planera för resurser i form av tid, pengar och personal. En studiebudget är en beräkning av samtliga kostnader i projektet. Listan på kostnader omfattar till exempel personal, utbildning, ansökningar, avtal, datahantering, programmering, studieläkemedel/medicinteknisk produkt, labprover, , jämförande produkt eller läkemedel, labprover, undersökningar, ersättningar till studiedeltagare, statistisk analys, biobank, kostnader för att publicera resultaten och administration. En post i budgeten är monitorering som är obligatoriskt för studier med läkemedel och för de studier på medicintekniska produkter som ska anmälas till Läkemedelsverket. Budgeten bör följas upp regelbundet under projektets gång.

Behövs en hälsoekonomisk utvärdering av studien?

Fundera också på om du ska lägga till en hälsoekonomisk utvärdering till din studie. I en sådan utvärdering tar man reda på om en medicinsk åtgärd är kostnadseffektiv, det vill säga om det finns en rimlig relation mellan kostnader och effekt mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet, så kallad Health Related Quality of Life (HRQoL).
I SBU:s handbok Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvårdenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kan du läsa mer om hälsoekonomiska utvärderingar (pdf, 593 kB) . Även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har information om hälsoekonomiska utvärderingarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster på sin webbplats.

Särskilda regler för läkemedel och medicinteknik

Det finns särskilda regler att förhålla sig till när du planerar en studie som omfattar läkemedel eller en medicinteknisk produkt.

Särskilda regler för läkemedel

För ansökan till Läkemedelsverket behövs ett prövningsprotokoll

För de flesta kliniska studier med läkemedel behövs också tillstånd från Läkemedelsverket. På Läkemedelsverkets webbplats finns ett test som kan hjälpa dig att avgöra om din läkemedelsstudie behöver tillstånd från Läkemedelsverket eller inte (pdf, 154 kB)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I ansökan till Läkemedelsverket ska ett prövningsprotokoll bifogas. För läkemedelsstudier där flera olika kliniker är inblandade ligger prövningsprotokollet till grund för ett enhetligt genomförande och ska innehålla all information som behövs för att deltagande kliniker ska kunna genomföra studien korrekt. Läkemedelsverket ger på sin webbplats utförliga tips och råd om hur man upprättar ett prövningsprotokoll (pdf, 375 kB)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för en klinisk studie med läkemedel.

Fördela roller och ansvar i enlighet med god klinisk sed

God klinisk sed (Good Clinical Practice, GCP) är en internationell etisk och vetenskaplig kvalitetsstandard för hur man designar, genomför och rapporterar kliniska studier med läkemedel. Syftet med GCP är att säkerställa studiedeltagarnas rättigheter, säkerhet och välbefinnande. För läkemedelsstudier definieras GCPlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av International conference on Harmonisation (ICH)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster där amerikanska, europeiska och japanska läkemedelsmyndigheter ingår.

Vanliga frågor om GCP på Läkemedelsverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Mer om ansvarsfördelningen i Läkemedelsverkets föreskrifter om kliniska läkemedelsprövningar på människor (pdf, 96 kB)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I enlighet med GCP finns det ett antal roller med olika ansvar att fördela när man planerar att genomföra en klinisk studie med läkemedel.

Sponsorn är den fysiska eller juridiska person som ansvarar för att starta, organisera och/eller finansiera studien. I vissa fall kan en individ vara både sponsor och ansvarig prövare och är då den som både initierar och leder en klinisk studie. Rollen inkluderar således skyldigheterna för både sponsor och ansvarig prövare.

Sponsorn har det övergripande ansvaret för genomförandet av studien och ansvarar bland annat för att:

  • det finns skriftliga instruktioner för arbete, kvalitetskontroll och kvalitetssäkring
  • instruktionerna följs
  • att studiedeltagarna genom försäkring eller på annat sätt är garanterade ekonomiskt skydd

Sponsorn kan delegera samtliga eller delar av sina arbetsuppgifter till en enskild person, ett företag, en institution eller en organisation, men sponsorn behåller ansvaret för att studien genomförs och rapporteras enligt gällande tillstånd och regler.

Prövaren ska vara en legitimerad läkare eller tandläkare och ha de kvalifikationer i form av utbildning, träning och erfarenhet som krävs för att kunna ansvara för studiens genomförande och studiedeltagarnas hälsa och säkerhet, inklusive dokumenterad utbildning i GCP.

Prövaren ska bland annat:

  • tillhandahålla förutsättningar för att rekrytera överenskommet antal studiedeltagare och själv avsätta tillräckligt med tid för att kunna genomföra studien
  • utse kvalificerad personal som kan bistå vid genomförandet av studien och också övervaka delegerad personal för att säkerställa alla processer
  • ansvara för att delegerad personal får lämplig utbildning om studien
  • säkerställa att information om studien lämnas och att samtycke till deltagande inhämtas enligt gällande regler
  • upprätta rutiner för att spara all studiedokumentation och tillåta övervakning och revision
  • tillåta monitorering och audits

Prövaren har det övergripande ansvaret för studien men får delegera uppgifter under förutsättning att delegationen görs skriftligt. Därför behöver en signatur- och delegationslista upprättas och uppdateras om det sker ändringar av personal under studiens gång. En uppgift måste först delegeras innan uppgiften får genomföras av en annan person än prövaren.

Om det finns mer än en prövare vid ett prövningsställe kan sponsorn utse en av dem till huvudprövare.

Monitorn är en person som utses av sponsorn och vars ansvar är att övervaka utvecklingen av en klinisk studie bland annat genom att:

  • på plats säkerställa att studien genomförs, dokumenteras och rapporteras i enlighet med protokollet, GCP och gällande myndighetskrav
  • lämna in en skriftlig rapport till sponsorn efter varje besök på prövningsstället samt att rapportera in annan studierelaterad kommunikation

För att monitorn ska kunna övervaka en studie behöver han eller hon förutom att ha vetenskapliga och/eller kliniska förkunskaper ha kunskap om:

  • produkten som testas
  • protokollet
  • studiedeltagarinformationen
  • sponsorns rutiner
  • GCP
  • regulatoriska krav

Sätt upp system för datainsamling, datahantering och datalagring

Data om studiedeltagarna i en klinisk läkemedelsstudie samlas in i ett datainsamlingsformulär, ett så kallat CRF (Case Report Form). Du kan välja att sätta upp systemet i pappers- eller elektroniskt format. Elektroniskt CRF (e-CRF) kan utgöra grunden till den databas som skapas för analyser medan pappers-CRF behöver omvandlas till elektronisk data vid ett senare tillfälle. Materialet ska sparas och vara läsbart minst tio år efter det att studien har avslutats och rapporterats.

Du behöver också skriva planer för datahantering (Data Management Plan, DMP) och datavalidering (Data Validation Plan, DVP).

Särskilda regler för medicinteknik

Den medicintekniska studiens upplägg

Upplägget av en medicinteknisk studie utgår från den forskningsfråga eller hypotes som ska besvaras eller testas. Studien bör planeras så att de data som samlas in är av god kvalitet och kan användas för att besvara den aktuella frågeställningen. Frågeställning och studieupplägg kan variera beroende på vad syftet med studien är men också i vilket utvecklingsskede den medicintekniska produkten befinner sig. Du kan läsa mer om olika studieupplägg och statistiska aspekter i avsnittet Analys.

Förutom att ta hänsyn till vetenskapliga aspekter behöver man säkerställa att det upplägg som är bäst rent vetenskapligt också är etiskt och praktiskt genomförbart. Det kan också vara bra att överväga hur studieupplägget påverkar kvaliteten av insamlade data. Ett komplext studieupplägg kan kräva större utbildningsinsatser för användare och personal eller en omfattande plan för monitorering för att undvika brister i datakvalitet jämfört med ett upplägg som i stora delar följer vårdens normala rutiner.

Medicintekniska aspekter på etikprövning

Förutom de krav som Etikprövningsmyndigheten ställer på den skriftliga information som ska ges till studiedeltagaren finns i ISO 14155, punkt 4.7.4, specifika rekommendationer kring informationen till deltagarna i en medicinteknisk studie.

När det gäller försäkringar för studiedeltagare finns det också omständigheter som är specifika för studier på medicinteknik. Om studierna utförs i sjukvårdshuvudmannens verksamhet gäller den patientförsäkring som sjukvårdshuvudmannen är skyldig att ha. Däremot finns ingen motsvarighet till Läkemedelsförsäkringen för medicintekniska produkter.

Ska studien anmälas till Läkemedelsverket?

Vissa studier med medicintekniska produkter ska förutom att godkännas av Etikprövningsmyndigheten även anmälas till och få ett tillstånd från Läkemedelsverket. De produkter som redan har en CE-märkning och som i den planerade studien också kommer att användas inom ramen för tillverkarens avsedda användning omfattas inte av tillståndsplikten. Inte heller studier på produkter som är egentillverkade enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:1länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster behöver tillstånd från Läkemedelsverket. Kliniska studier som involverar in vitro-diagnostiska produkter är i dagsläget inte tillståndspliktiga.

Studier som ska anmälas är till exempel:

  • alla kliniska studier på medicintekniska produkter som inte är CE-märkta och som inte heller är egentillverkade.
  • alla kliniska studier på CE-märkta medicintekniska produkter när man planerar att använda produkten på ett sätt som inte omfattas av den avsedda användningen.

Om du är tveksam om din studie behöver tillstånd kan du kontakta Läkemedelsverket för att få råd.

Medicintekniska studier utomlands

Planerar du att göra studier på medicintekniska produkter i andra länder så måste du informera dig om gällande lagstiftning i respektive land. European Clinical Research Infrastructure Network, ECRIN, har sammanställt information om regulatoriska krav för många europeiska länderlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. U.S. Food and Drug Administrationlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är den reglerande myndigheten för medicintekniska produkter i USA och China Food and Drug Administrationlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är den kinesiska motsvarigheten för att nämna några.

Anpassad prövningsplan behövs vid anmälan till Läkemedelsverket

Om du ska göra en anmälan till Läkemedelsverket om en klinisk studie på medicinteknisk produkt behöver du anpassa ditt forskningsprotokoll inför anmälan. Forskningsprotokollet för en klinisk prövning på medicinteknik kallas för en klinisk prövningsplan eller en CIP, clinical investigation plan. I ISO 14155, Annex A finns detaljerad information om vad som ska finnas med. Dessutom finns det ett vägledande dokument på EU- kommissionens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster om hur de nationella myndigheterna bedömer innehållet i prövningsplanen. Kraven på innehållet i en klinisk prövningsplan är mer omfattande än Etikprövningsmyndighetens specifikation av vad som ska ingå i en forskningsplan och därför bifogas den mer detaljerade kliniska prövningsplanen till ansökan om etikprövning. En identisk version av prövningsplanen bifogas anmälan till Läkemedelsverket.

En viktig del i den kliniska prövningsplanen är beskrivningen av vilka data som ska samlas in, vilka statistiska överväganden som ligger till grund för studiens upplägg, samt hur data ska analyseras. Andra viktiga delar är beskrivning av studiepopulationen, vilka procedurer studiedeltagarna förväntas genomgå, hur informerat samtycke ska inhämtas, samt en risk-nytta-bedömning med avseende på studiedeltagande.

Förutom den kliniska prövningsplanen ska ett antal ytterligare bilagor ingå i anmälan till Läkemedelsverket. Information om obligatoriska bilagor och dess innehåll finns i anmälningsblankettenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och tillhörande anvisning på Läkemedelsverkets webbplats.

Konstruera ett datainsamlingsverktyg

I en studie på medicinteknik som kräver tillstånd från Läkemedelsverket ska det finnas en CRF, antingen i pappersformat eller som ett elektroniskt system. Elektronisk CRF (e-CRF) kan utgöra grunden till en databas som skapas för analyser medan pappers-CRF behöver omvandlas till elektronisk data vid ett senare tillfälle. Oavsett format konstrueras en CRF som ett antal frågor eller kryssrutor som studiepersonalen fyller i allt eftersom studiedeltagaren svarar på frågor eller genomgår olika undersökningar som genererar mätvärden. Även data från patientjournalen kan fyllas i en CRF. I Annex C ISO 14155 finns ett exempel på vad en CRF kan innehålla.

Använder du en e-CRF finns det särskilda krav på systemets funktionalitet och säkerhet. Till exempel måste en e-CRF ha en så kallad loggningsfunktion för att registrera vem som eventuellt gjort ändringar i inmatade data. Kraven på elektroniska system i en medicinteknisk prövning anges i ISO 14155, punkt 6.8.3. Du måste också ta ansvar för hur den elektroniska hanteringen av känsliga personuppgifter går till och du måste veta om det elektroniska systemet innebär att personuppgifter kommer att hanteras utomlands eller i en annan verksamhet än forskningshuvudmannens.

Tänk på att alla data som samlas in i en CRF måste beskrivas i den kliniska prövningsplanen som ska godkännas av både Etikprövningsmyndigheten och av Läkemedelsverket. Inga andra data får samlas in.

Fördela roller och ansvar

I enlighet med ISO 14155 finns det ett antal roller med olika ansvar att fördela när man planerar att genomföra en tillståndspliktig klinisk studie med medicinteknik.

Tillverkare är den som ansvarar för konstruktion, tillverkning, märkning, bruksanvisning, förpackning och anger avsett syfte för en medicinteknisk produkt, och därefter släpper ut produkten på marknaden i sitt eget namn. Det är tillverkaren som ska CE-märka produkten, oberoende av vem som har utfört den handgripliga tillverkningen.

Sponsorn är den individ eller organisation som ansvarar för att inleda och genomföra en tillståndspliktig klinisk studie. Det är vanligt att sponsorn också är tillverkare av den medicintekniska produkten, men det är inte ett krav.

Sponsorn har det övergripande ansvaret för genomförandet av studien och ansvarar bland annat för:

  • planering och genomförande av den kliniska studien
  • kommunikation med regulatoriska myndigheter
  • kvalitetssäkring och kontroll
  • eventuell kontraktering av underleverantör för arbetsuppgifter och funktioner

Den fullständiga beskrivningen av sponsorns roll och ansvar finns i ISO 14155, avsnitt 8.

Ansvarig prövare är den person som ansvarar för utförandet av en klinisk studie på ett prövningsställe. Om studien utförs på flera prövningsställen ska det finnas en ansvarig prövare på varje ställe. Den ansvarige prövaren ska ha dokumenterad utbildning och erfarenhet inom det område som den medicintekniska produkten ska användas. Behovet av ansvarig prövares kompetens ska bedömas utifrån produktens användningsområde.

Ansvarig prövares uppgifter omfattar bland annat att:

  • leda arbetet med studien på prövningsstället
  • säkerställa att informerat samtycke från studiedeltagare inhämtas enligt gällande regler och den kliniska prövningsplanen
  • se till att studien genomförs enligt den kliniska prövningsplanen
  • ansvara för att studiedeltagarna får den medicinska vård som är nödvändig under och efter studiens genomförande
  • genomföra säkerhetsrapportering
  • säkerställa att tillförlitliga data genereras

Prövaren har det övergripande ansvaret för studien på prövningsstället men får delegera uppgifter under förutsättning att delegationen görs skriftligt till en person med lämplig utbildning och erfarenhet. En signatur- och delegationslista ska upprättas och uppdateras om det sker personalförändringar under studiens gång. För att en uppgift ska få genomföras av en annan person än prövaren måste uppgiften först delegeras.

Den fullständiga beskrivningen av den ansvarige prövarens roll finns i ISO 14155, avsnitt 9.

Monitorn är en person som utses av sponsorn och vars ansvar är att göra oberoende kontroller av att studien genomförs enligt den kliniska prövningsplanen och regelverken i övrigt. Monitorn utför kontrollen genom att besöka de prövningsställen som deltar i studien, granska arbetet och informera om rekommenderade åtgärder för att förbättra arbetet med studien. Efter besöket skriver monitorn en rapport till sponsorn.

För att monitorn ska kunna övervaka en studie behöver han eller hon förutom att ha vetenskapliga och/eller kliniska förkunskaper ha kunskap om:

  • ISO 14155
  • produkten som testas och hur den ska användas
  • den kliniska prövningsplanen
  • godkänd procedur för inhämtande av informerat samtycke
  • sponsorns rutiner
  • regulatoriska krav

Den fullständiga beskrivningen av monitorns roll och ansvar finns i ISO 14155, avsnitt 8.2.4.

Samverkan mellan näringsliv, universitet och sjukvård

Kliniska studier kan utföras på eget initiativ av sjukvården men det är också vanligt att ett företag eller en akademisk forskare är den som har fått idén till en ny eller förändrad medicinteknisk produkt.

När medicinteknisk industri och sjukvård samverkar kring utveckling av medicintekniska produkter, till exempel genom att göra en klinisk studie tillsammans, ska Samverkansreglernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster följas.

När man planerar en klinisk studie i samverkan med sjukvården bör man vara medveten om att specifika roller med en viss typ av kompetens ska tillsättas. Läs mer om roller och ansvar i stycket ovan. Förutom de kompetenser som måste rekryteras för att uppfylla kraven i ISO 14155 är dessutom huvudregeln att den som står som ansvarig forskare i en etikansökan ska vara disputerad. Ansvarig forskare i etikansökan är ofta samma person som den som har rollen som ansvarig prövare i studien. I en studie med flera prövningsställen är ansvarig forskare i etikansökan den som ansvarar för prövningsstället i den region varifrån ansökan om etikprövning utgår.

För att få hjälp med att kontakta kliniker som kan vara intresserade av att genomföra din planerade studie kan du använda de regionala nodernas satsning kring samordnade studieförfrågningar.

Upprätta avtal och hantera ekonomiska överenskommelser

Om den kliniska studien utförs som uppdragsforskning, det vill säga att det är någon annan huvudman än sjukvården som är initiativtagare till studien, så ska alltid ett avtal upprättas mellan sponsor och den klinik eller verksamhet som utför studien. Avtalet ska hantera ansvarsfördelningen i studien och eventuella ekonomiska överenskommelser. Sjukvårdshuvudmannen kräver ofta ersättning för de merkostnader som studiens genomförande innebär för verksamheten. Ekonomiska överenskommelser vid uppdragsforskning ska redovisas även i etikansökan.

Om det är sjukvårdshuvudmannen själv som är initiativtagare till den kliniska studien rekommenderas att man ändå gör en skriftlig överenskommelse mellan forskaren och verksamhetschefen om till exempel hur merkostnader för kliniken ska finansieras.

Ytterligare avtal kan behöva tecknas om studien till exempel kräver röntgen, patologi eller en provhanteringsprocedur via ett centralt laboratorium.