Planering
När problemforumleringen är klar startar planeringen av din kliniska studie. Där ingår bland annat att skriva en forskningsplan, ta fram information och försäkring till studiedeltagarna och att göra en studiebudget. För interventionsstudier med läkemedel och medicintekniska produkter finns särskilda regler kring ansvarsfördelning och datahantering.
- Studiens upplägg och metod har betydelse
- Forskningsplan behövs vid etikprövningsansökan och fungerar som en handbok
- Statistisk analysplan
- Information till studiedeltagarna innan samtycke
- Ta reda på vilket försäkringsskydd som finns för studiedeltagarna
- Studiebudget över samtliga kostnader i projektet
- Behövs en hälsoekonomisk utvärdering av studien?
- Checklista som hjälp vid planering av studie på människa
- Tänk på
- Särskilda regler för läkemedel och medicinteknik
- Länkar och relaterad information
När problemformuleringen är klar och du vet vilka frågor som ska besvaras startar planeringen av din kliniska studie.
I planeringsprocessen finns det möjlighet att få vägledning från Kliniska Studier Sveriges regionala noder eller från specialister vid ditt lärosäte om du är forskare på högskola eller universitet.
Studiens upplägg och metod har betydelse
Det finns många olika metoder för att besvara en forskningsfråga och val av upplägg och metod är något som i efterhand kommer att ha betydelse för studiens vetenskapliga värde.
SBU granskar systematiskt metoder i hälso- och sjukvården och har publicerat en metodbok där man beskriver hur olika studieupplägg värderas vetenskapligt
Länk till annan webbplats..
ICH guidelines har tagits fram som vägledande dokument för planering av läkemedelsstudier men kan även vara till hjälp i planeringen av andra typer av interventionsstudier. ICH guideline E9 och E10 Länk till annan webbplats. innehåller information om till exempel blindning, val av kontrollgrupp, skillnaden mellan ett konfirmatoriskt och ett explorativt syfte och betydelsen av utfallsmått.
När du bestämt vilken typ av data som ska samlas in för att besvara forskningsfrågan behöver du också bestämma hur data ska samlas in. Ett sätt att strukturera datainsamlingen är att konstruera ett datainsamlingsverktyg, en så kallad case report form (CRF).Vertyget kan göras i pappersformat eller som ett elektroniskt system. Elektronisk CRF (e-CRF) kan utgöra grunden till en databas som skapas för analyser medan pappers-CRF behöver omvandlas till elektronisk data vid ett senare tillfälle. Oavsett format konstrueras en CRF som ett antal frågor eller kryssrutor som studiepersonalen fyller i allt eftersom studiedeltagaren svarar på frågor eller genomgår olika undersökningar som genererar mätvärden. Även data från patientjournalen kan fyllas i en CRF.
Fundera också på hur insamlade data (ifyllda CRF, enkäter, prover, bilder, registerdata med mera) ska märkas upp med identifierare för att undvika förväxling (ofta används ett unikt nummer för varje deltagare i studien). Funder även på om det efter insamlingens avslut finns en koppling mellan insamlade uppgifter och studiedeltagarens identitet. Om det är önskvärt att det finns en sådan koppling så är grundregeln att data ska märkas så att endast den som har tillgång till en kodnyckel kan identifiera personen som lämnat informationen. Om det finns en plan för hur data ska samlas in, märkas och för vilka personer data kommer att vara tillgänglig, så blir det också lättare att beskriva din datahantering för studiedeltagare, myndigheter, personuppgiftsombud och andra relevanta parter som behöver information under studiens gång.
Forskningsplan behövs vid etikprövningsansökan och fungerar som en handbok
Kliniska studier som genomförs i Sverige behöver godkännande från Etikprövningsmyndigheten. Till etikprövningsansökan ska en fullständig och utförlig forskningsplan (även kallat forskningsprotokoll) bifogas. Forskningsprotokollet ligger även till grund för ansökan om godkännande till eventuella andra myndigheter (se avsnittet om Särskilda regler för läkemedel och medicinteknik) och ska kunna fungera som en handbok så att alla involverade parter kan säkerställa ett enhetligt genomförande, men också för att det i efterhand ska gå att följa hur studiedata genererats.
Forskningsprotokollet/forskningsplanen ska innehålla:
- vetenskaplig frågeställning inklusive specifika mål och syfte med det föreslagna projektet
- översikt som sammanfattar tidigare forskningsresultat inom forskningsområdet
- projektbeskrivning med redovisning av design, urval av studiedeltagare, beräkning av populationsstorlek, procedurer, metoder och definition av primära och sekundära effektvariabler
- en kortfattad redogörelse för studiens betydelse för forskningsområdet
På Etikprövningsmyndighetens webbplats finns en vägledning till hur forskningsplanen ska utformas. Länk till annan webbplats.
Statistisk analysplan
För öppna studier ska en statistisk analysplan (SAP) finnas före studiestart, för blindade studier innan databasen har låsts (i steget Analys Länk till annan webbplats. finns mer information om statistiska analyser). En SAP ska innehålla:
- detaljerade definitioner av analyspopulationer
- analysvariabler
- generell beskrivning av analyserna
- exakta analysmetoder för varje analysvariabel
Information till studiedeltagarna innan samtycke
Innan en studiedeltagare samtycker till att delta i en klinisk studie ska hen få tillgång till all den information som en person rimligtvis kan behöva känna till för att kunna ta ställning till deltagande i ett forskningsprojekt.
Informationen till studiedeltagarna ska också utformas så att informationskraven i biobankslagen och dataskyddsförordningen följs. Biobank Sverige har tagit fram en biobanksguide Länk till annan webbplats.där du kan läsa mer om vilken information som ska ges till studiedeltagare om just biobanksprover. Om studien ska anmälas till Läkemedelsverket finns det ytterligare krav på vilken information som ska ges till studiedeltagarna, se vidare under flikarna nedan.
Ta reda på vilket försäkringsskydd som finns för studiedeltagarna
Den som är forskningshuvudman för en klinisk studie ska se till att det finns försäkring som täcker eventuella skador som kan uppkomma i samband med genomförandet av studien. Du behöver ta reda på vilket försäkringsskydd som finns för deltagarna i din studie och se om kompletterande försäkring behöver tecknas. I ansökan till Etikprövningsmyndigheten ska det anges om patientskadeförsäkringen gäller eller om särskild försäkring tecknats för projektet.
Studiebudget över samtliga kostnader i projektet
I planeringsfasen behöver projektets finansiering säkerställas. Det finns ett stort antal svenska och internationella forskningsfinansiärer och forskare kan också söka anslag och stipendier som utlyses inom hälso- och sjukvårdsregionerna eller av universiteten i Sverige, Norden och EU.
För att man ska kunna genomföra en klinisk studie behöver man planera för resurser i form av tid, pengar och personal. En studiebudget är en beräkning av samtliga kostnader i projektet. Listan på kostnader omfattar till exempel personal, utbildning, ansökningar, avtal, datahantering, programmering, studieläkemedel/medicinteknisk produkt, jämförande produkt eller läkemedel, labprover, undersökningar, ersättningar till studiedeltagare, statistisk analys, biobank, kostnader för att publicera resultaten och administration. En annan post i budgeten är monitorering som är obligatoriskt för kliniska läkemedelsstudier och medicintekniska kliniska prövningar. Budgeten bör följas upp regelbundet under projektets gång.
Behövs en hälsoekonomisk utvärdering av studien?
Fundera också på om du ska lägga till en hälsoekonomisk utvärdering till din studie. I en sådan utvärdering tar man reda på om en medicinsk åtgärd är kostnadseffektiv, det vill säga om det finns en rimlig relation mellan kostnader och effekt mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet, så kallad Health Related Quality of Life (HRQoL).
I SBU:s handbok Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården Länk till annan webbplats.kan du läsa mer om hälsoekonomiska utvärderingar (pdf, 593 kB) . Även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har information om hälsoekonomiska utvärderingar. Länk till annan webbplats.
Checklista som hjälp vid planering av studie på människa
Kliniska Studier Sverige har tagit fram olika typer av stödmaterial. Det finns bland annat en mall för forskningspersonsinformation och samtycke i kliniska läkemedelsstudier samt checklista som kan vara till hjälp att utgå från om du planerar en klinisk studie på människor som inte kräver tillstånd från Läkemedelsverket. Dokumenten som är tänkta som ett hjälpmedel i studiearbetet Länk till annan webbplats..
Tänk på
- Är forskningsplanen fullständig?
- Finns information och försäkring till studiedeltagarna?
- Är biobank kontaktad?
- Finns det en budget?
- Behöver studien registreras?
- Är studien en interventionsstudie? I så fall gäller särskilda regler kring ansvarsfördelning och datahantering.
Särskilda regler för läkemedel och medicinteknik
Det finns särskilda regler att förhålla sig till när du planerar en klinisk studie som omfattar läkemedel eller en medicinteknisk produkt.
Observera att från den 31 januari 2022 tillämpas en ny EU-gemensam förordning om kliniska läkemedelsprövningar. Mer information finns på Läkemedelsverkets webbplats. Länk till annan webbplats.
En klinisk läkemedelsprövning behöver tillstånd från Läkemedelsverket
För en klinisk läkemedelsprövning behövs tillstånd från Läkemedelsverket. På Läkemedelsverkets webbplats finns en guide som kan hjälpa dig att avgöra om din läkemedelsstudie behöver tillstånd från Läkemedelsverket eller inte.
I ansökan ska ett prövningsprotokoll bifogas. För kliniska läkemedelsprövningar där flera olika länder och kliniker är inblandade ligger prövningsprotokollet till grund för ett enhetligt genomförande och ska innehålla all information som behövs för att deltagande kliniker ska kunna genomföra läkemedelsprövningen korrekt. I EU förordningen (536/2014) om kliniska prövningar av humanläkemedel finns information om vad som ska ingå vid upprättande av ett prövningsprotokoll för en klinisk läkemedelsprövning.
Mall för prövningsprotokoll (inklusive hjälptext) Länk till annan webbplats.
Fördela roller och ansvar i enlighet med god klinisk sed
God klinisk sed (Good Clinical Practice, GCP) är en internationell etisk och vetenskaplig kvalitetsstandard för hur man designar, genomför och rapporterar kliniska läkemedelsprövningar. Syftet med GCP är att säkerställa studiedeltagarnas rättigheter, säkerhet och välbefinnande. För läkemedelsprövningar definieras GCP av International conference on Harmonisation (ICH) där amerikanska, europeiska och japanska läkemedelsmyndigheter ingår.
I enlighet med GCP och lagstiftning finns roller med olika ansvar att fördela när man planerar att genomföra en klinisk läkemedelsprövning.
Processöversikt för kliniska läkemedelsprövningar Länk till annan webbplats.
Sponsorn är den person, företag, institution eller organisation som ansvarar för att starta, organisera och ordna med finansiering av prövningen. I vissa fall kan en individ vara både sponsor och ansvarig prövare och är då den som både initierar och leder en klinisk läkemedelsprövning. Rollen inkluderar således skyldigheterna för både sponsor och ansvarig prövare.
Sponsorn har det övergripande ansvaret för genomförandet av läkemedelsprövningen och ansvarar bland annat för att:
- alla tillstånd från myndigheter finns på plats innan läkemedelsprövningen startar
- det finns skriftliga instruktioner för arbete, kvalitetskontroll och kvalitetssäkring
- instruktionerna följs
- att studiedeltagarna genom försäkring eller på annat sätt är garanterade ekonomiskt skydd
Sponsorn kan delegera samtliga eller delar av sina arbetsuppgifter till en enskild person, ett företag, en institution eller en organisation, men sponsorn behåller ansvaret för att läkemedelsprövningen genomförs och rapporteras enligt gällande tillstånd och regler.
Mall/checklista för sponsoransvar Länk till annan webbplats.
Enligt GCP ska sponsor göra en riskanalys av den kliniska läkemedelsprövningen och utifrån den bedöma vilka risker som ska hanteras och hur prövningen ska kvalitetskontrolleras. Mer information finns i ICH E6 R2.
Mall för Riskanalys Länk till annan webbplats.
Monitorn
Monitorn är en person som utses av sponsorn och vars ansvar är att övervaka (monitorera) utvecklingen av en klinisk läkemedelsprövning bland annat genom att:
- på plats säkerställa att läkemedelsprövningen genomförs, dokumenteras och rapporteras i enlighet med protokollet, GCP och gällande myndighetskrav
- lämna in en skriftlig rapport till sponsorn efter varje besök på prövningsstället samt att rapportera in annan läkemedelsprövningsrelaterad kommunikation
För att monitorn ska kunna övervaka en läkemedelsprövning behöver han eller hon förutom att ha vetenskapliga och/eller kliniska förkunskaper ha kunskap om:
- den produkt som ska testas
- protokollet
- sponsorns rutiner
- GCP
- regulatoriska krav
Monitor ska vara oberoende från läkemedelsprövningens genomförande på kliniken.
Prövaren
Prövaren ska vara en legitimerad läkare eller tandläkare och ha de kvalifikationer i form av utbildning, träning och erfarenhet som krävs för att kunna ansvara för läkemedelsprövningens genomförande och studiedeltagarnas hälsa och säkerhet, inklusive dokumenterad utbildning i GCP.
Prövaren ska bland annat:
- tillhandahålla förutsättningar för att rekrytera överenskommet antal studiedeltagare och själv avsätta tillräckligt med tid för att kunna genomföra läkemedelsprövningen
- utse kvalificerad personal som kan bistå vid genomförandet av läkemedelsprövningen och också övervaka delegerad personal för att säkerställa alla processer
- ansvara för att delegerad personal får lämplig utbildning om läkemedelsprövningen
- säkerställa att information om läkemedelsprövningen lämnas och att samtycke till deltagande inhämtas enligt gällande regler
- upprätta rutiner för att spara all läkemedelsprövningdokumentation och tillåta övervakning och revision
- tillåta monitorering och audits
Prövaren har det övergripande ansvaret för läkemedelsprövningen men får delegera uppgifter under förutsättning att delegationen görs skriftligt. Därför behöver en signatur- och delegationslista upprättas och uppdateras om det sker ändringar av personal under läkemedelsprövningens gång. En uppgift måste först delegeras innan uppgiften får genomföras av en annan person än prövaren.
Om det finns fler än en prövare vid ett prövningsställe kan sponsorn utse en av dem till ansvarig prövare.
Mall/checklista för prövaransvar Länk till annan webbplats.
System för datainsamling, datahantering och datalagring
Data om studiedeltagarna i en klinisk läkemedelsprövning samlas in i ett datainsamlingsformulär, ett så kallat CRF (Case Report Form). Du kan välja att sätta upp systemet i pappers- eller elektroniskt format. Elektroniskt CRF (e-CRF) kan utgöra grunden till den databas som skapas för analyser medan pappers-CRF behöver omvandlas till elektronisk data vid ett senare tillfälle. Materialet ska sparas och vara läsbart minst 25 år efter det att läkemedelsprövningen har avslutats och rapporterats.
Du behöver också skriva planer för datahantering (Data Management Plan, DMP) och datavalidering (Data Validation Plan, DVP).
Medicintekniska produkter, EU-förordningen MDR
För medicintekniska produkter gäller EU-förordningen om medicintekniska produkter (MDR). Nya regler gäller inom EU från 26 maj 2021, ytterligare regler gäller i Sverige från den 15 juli 2021.
Den medicintekniska studiens upplägg
Upplägget av en medicinteknisk studie utgår från den forskningsfråga eller hypotes som ska besvaras eller testas. Studien bör planeras så att de data som samlas in är av god kvalitet och kan användas för att besvara den aktuella frågeställningen. Frågeställning och studieupplägg kan variera beroende på vad syftet med studien är men också i vilket utvecklingsskede den medicintekniska produkten befinner sig. Du kan läsa mer om olika studieupplägg och statistiska aspekter i i ISO14155:2020 Annex I och på sidan Analys här på webbplatsen.
Information om upplägg av forskningsfråga eller hypotes på sidan Idé Länk till annan webbplats.
Standard ISO 14155:2020, SIS webbplats. Länk till annan webbplats.
Information om studieupplägg och statistiska aspekter på sidan Analys Länk till annan webbplats.
Förutom att ta hänsyn till vetenskapliga aspekter behöver man säkerställa att det upplägg som är bäst rent vetenskapligt också är etiskt och praktiskt genomförbart. Det kan också vara bra att överväga hur studieupplägget påverkar kvaliteten av insamlade data. Ett komplext studieupplägg kan kräva större utbildningsinsatser för användare och personal eller en omfattande plan för monitorering för att undvika brister i datakvalitet jämfört med ett upplägg som i stora delar följer vårdens normala rutiner.
Medicintekniska aspekter på etikgranskning
Förutom de krav som Etikprövningsmyndigheten ställer på den skriftliga information som ska ges till studiedeltagaren finns i EU-förordningen om medicintekniska produkter och i ISO 14155:2020, specifika rekommendationer kring informationen till deltagarna i en medicinteknisk studie.
EU-förordningen om medicintekniska produkter Länk till annan webbplats.
Standard ISO 14155:2020, SIS webbplats. Länk till annan webbplats.
När det gäller försäkringar för studiedeltagare finns det också omständigheter som är specifika för studier på medicinteknik. Om studierna utförs i sjukvårdshuvudmannens verksamhet gäller den patientförsäkring som sjukvårdshuvudmannen är skyldig att ha. Däremot finns ingen motsvarighet till Läkemedelsförsäkringen för medicintekniska produkter.
Ska studien granskas av Läkemedelsverket?
Medicintekniska kliniska prövningar ska anmälas eller ansökas till Läkemedelsverket. Klinisk prövning av medicinteknisk produkt som:
- är CE-märkt, där produkten används inom avsett ändamål kräver en anmälan till Läkemedelsverket minst 30 dagar innan prövningen ska påbörjas.
- inte är CE-märkta eller där produkt används utanför avsett ändamål för CE-märkningen kräver en ansökan till Läkemedelsverket.
Om produkten är klass I eller icke-invasiv produkt i klass IIa eller IIb, ska ett valideringsbesked från Läkemedelsverket inväntas.
Om produkten är invasiv i klass IIa eller IIb eller en produkt iklass III ska ett tillstånd från Läkemedelsverket inväntas.
Du hittar aktuell och mer detaljerad information om tillståndsförfarandena på Läkemedelsverkets webbplats.
Om du är tveksam om din studie behöver tillstånd kan du kontakta Läkemedelsverket för att få råd.
Anmälan och ansökan, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Medicintekniska studier utomlands
Planerar du att göra studier på medicintekniska produkter i andra länder så måste du informera dig om gällande lagstiftning i respektive land. European Clinical Research Infrastructure Network, ECRIN, har sammanställt information om regulatoriska krav för många europeiska länder. U.S. Food and Drug Administration är den reglerande myndigheten för medicintekniska produkter i USA och China Food and Drug Administration är den kinesiska motsvarigheten för att nämna några.
Reglerande myndigheten för medicintekniska produkter i USA Länk till annan webbplats.
Reglerande myndigheten för medicintekniska produkter i Kina Länk till annan webbplats.
Anpassad prövningsplan behövs vid anmälan till Läkemedelsverket
Om du ska göra en medicinteknisk klinisk prövning behöver du anpassa ditt forskningsprotokoll. Forskningsprotokollet för en klinisk prövning på medicinteknik kallas för en klinisk prövningsplan eller en CIP, clinical investigation plan. Kraven på innehållet i en klinisk prövningsplan är mer omfattande än Etikprövningsmyndighetens specifikation av vad som ska ingå i en forskningsplan. I EU-förordningen om medicintekniska produkter och i ISO 14155:2020 finns detaljerad information om vad som ska finnas med.
En viktig del i den kliniska prövningsplanen är beskrivningen av vilka data som ska samlas in, vilka statistiska överväganden som ligger till grund för studiens upplägg, samt hur data ska analyseras. Andra viktiga delar är beskrivning av studiepopulationen, vilka procedurer studiedeltagarna förväntas genomgå, hur informerat samtycke ska inhämtas, samt en risk-nytta-bedömning med avseende på studiedeltagande.
Förutom den kliniska prövningsplanen ska ett antal ytterligare bilagor ingå i handlingarna som skickas till Läkemedelsverket. Läs mer om detta under Ansökan.
Information om klinisk prövningsplan och bilagor
Konstruera ett datainsamlingsverktyg
I en medicinteknisk klinisk prövning ska det finnas en CRF, antingen i pappersformat eller som ett elektroniskt system. Elektronisk CRF (e-CRF) kan utgöra grunden till en databas som skapas för analyser medan pappers-CRF behöver omvandlas till elektronisk data vid ett senare tillfälle. Oavsett format konstrueras en CRF som ett antal frågor eller kryssrutor som studiepersonalen fyller i allt eftersom studiedeltagaren svarar på frågor eller genomgår olika undersökningar som genererar mätvärden. Även data från patientjournalen kan fyllas i en CRF. I Annex C ISO 14155:2020 finns ett exempel på vad en CRF kan innehålla.
Använder du en e-CRF finns det särskilda krav på systemets funktionalitet och säkerhet. Till exempel måste en e-CRF ha en så kallad loggningsfunktion för att registrera vem som eventuellt gjort ändringar i inmatade data. Kraven på elektroniska system i en medicinteknisk prövning anges i ISO 14155:2020. Du måste också ta ansvar för hur den elektroniska hanteringen av känsliga personuppgifter går till och du måste veta om det elektroniska systemet innebär att personuppgifter kommer att hanteras utomlands eller i en annan verksamhet än forskningshuvudmannens.
Tänk på att alla data som samlas in i en CRF måste beskrivas i den kliniska prövningsplanen som ska godkännas av både Etikprövningsmyndigheten och av Läkemedelsverket. Inga andra data får samlas in.
Förslag på innehåll i CRF enligt standard, ISO 14155:2020, SIS webbplats. Länk till annan webbplats.
Fördela roller och ansvar
I enlighet med ISO 14155:2020 finns det ett antal roller med olika ansvar att fördela när man planerar att genomföra medicinteknisk klinisk prövning.
Tillverkare
Tillverkare är den som ansvarar för konstruktion, tillverkning, märkning, bruksanvisning, förpackning och anger avsett syfte för en medicinteknisk produkt, och därefter släpper ut produkten på marknaden i sitt eget namn. Det är tillverkaren som ska CE-märka produkten, oberoende av vem som har utfört den handgripliga tillverkningen.
Sponsorn
Sponsorn är den individ eller organisation som ansvarar för att inleda och genomföra en tillståndspliktig klinisk studie. Det är vanligt att sponsorn också är tillverkare av den medicintekniska produkten, men det är inte ett krav.
Sponsorn har det övergripande ansvaret för genomförandet av studien och ansvarar bland annat för:
- planering och genomförande av den kliniska studien
- kommunikation med regulatoriska myndigheter
- kvalitetssäkring och kontroll
- eventuell kontraktering av underleverantör för arbetsuppgifter och funktioner
Den fullständiga beskrivningen av sponsorns roll och ansvar finns i ISO 14155:2020.
Ansvarig prövare
Ansvarig prövare är den person som ansvarar för utförandet av en klinisk studie på ett prövningsställe. Om studien utförs på flera prövningsställen ska det finnas en ansvarig prövare på varje ställe. Den ansvarige prövaren ska ha dokumenterad utbildning och erfarenhet inom det område som den medicintekniska produkten ska användas. Behovet av ansvarig prövares kompetens ska bedömas utifrån produktens användningsområde.
Den fullständiga beskrivningen av den ansvarige prövarens roll finns i ISO 14155:2020.
Ansvarig prövares uppgifter omfattar bland annat att:
- leda arbetet med studien på prövningsstället
- säkerställa att informerat samtycke från studiedeltagare inhämtas enligt gällande regler och den kliniska prövningsplanen
- se till att studien genomförs enligt den kliniska prövningsplanen
- ansvara för att studiedeltagarna får den medicinska vård som är nödvändig under och efter studiens genomförande
- genomföra säkerhetsrapportering
- säkerställa att tillförlitliga data genereras
Prövaren har det övergripande ansvaret för studien på prövningsstället men får delegera uppgifter under förutsättning att delegationen görs skriftligt till en person med lämplig utbildning och erfarenhet. En signatur- och delegationslista ska upprättas och uppdateras om det sker personalförändringar under studiens gång. För att en uppgift ska få genomföras av en annan person än prövaren måste uppgiften först delegeras.
Monitorn
Monitorn är en person som utses av sponsorn och vars ansvar är att göra oberoende kontroller av att studien genomförs enligt den kliniska prövningsplanen och regelverken i övrigt. Monitorn utför kontrollen genom att besöka de prövningsställen som deltar i studien, granska arbetet och informera om rekommenderade åtgärder för att förbättra arbetet med studien. Efter besöket skriver monitorn en rapport till sponsorn.
För att monitorn ska kunna övervaka en studie behöver han eller hon förutom att ha vetenskapliga och/eller kliniska förkunskaper ha kunskap om:
- ISO 14155:2020
- produkten som testas och hur den ska användas
- den kliniska prövningsplanen
- godkänd procedur för inhämtande av informerat samtycke
- sponsorns rutiner
- regulatoriska krav
Den fullständiga beskrivningen av monitorns roll och ansvar finns i ISO 14155:2020.
Samverkan mellan näringsliv, universitet och sjukvård
Kliniska studier kan utföras på eget initiativ av sjukvården men det är också vanligt att ett företag eller en akademisk forskare är den som har fått idén till en ny eller förändrad medicinteknisk produkt.
När medicinteknisk industri och sjukvård samverkar kring utveckling av medicintekniska produkter, till exempel genom att göra en klinisk studie tillsammans, ska samverkansreglerna följas.
Samverkansregler mellan hälso- och sjukvården och medicinteknisk industri Länk till annan webbplats.
När sponsorn planerar en klinisk studie i samverkan med sjukvården bör denne vara medveten om att specifika roller med en viss typ av kompetens ska tillsättas. Läs mer om roller och ansvar i stycket ovan. Förutom de kompetenser som måste rekryteras för att uppfylla kraven i ISO 14155:2020 är dessutom huvudregeln att den som står som ansvarig forskare i en etikansökan ska vara disputerad.
För att få hjälp med att kontakta kliniker som kan vara intresserade av att genomföra din planerade studie kan du använda de regionala nodernas satsning kring samordnade studieförfrågningar.
Upprätta avtal och hantera ekonomiska överenskommelser
Om den kliniska studien utförs som uppdragsforskning, det vill säga att det är någon annan huvudman än sjukvården som är initiativtagare till studien, så ska alltid ett avtal upprättas mellan sponsor och den klinik eller verksamhet som utför studien. Avtalet ska hantera ansvarsfördelningen i studien och eventuella ekonomiska överenskommelser. Sjukvårdshuvudmannen kräver ofta ersättning för de merkostnader som studiens genomförande innebär för verksamheten. Ekonomiska överenskommelser vid uppdragsforskning ska redovisas även i etikansökan.
Om det är sjukvårdshuvudmannen själv som är initiativtagare till den kliniska studien rekommenderas att man ändå gör en skriftlig överenskommelse mellan forskaren och verksamhetschefen om till exempel hur merkostnader för kliniken ska finansieras.
Ytterligare avtal kan behöva tecknas om studien till exempel kräver röntgen, patologi eller en provhanteringsprocedur via ett centralt laboratorium.
Medicintekniska produkter in vitro-diagnostik, EU-förordningen IVDR
För medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik gäller EU-förordningen 2017/746 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (IVDR). Nya regler gäller inom EU från 26 maj 2022.
Prestandastudiers definition och syfte enligt IVDR
IVDR definierar prestandastudier som studier som genomförs för att fastställa eller bekräfta en produkts analytiska eller kliniska prestanda. Syftet med kliniska prestandastudier är att fastställa eller bekräfta aspekter av produktens prestanda som inte kan avgöras genom analytiska prestandastudier, litteraturstudier och/eller tidigare erfarenhet från rutinmässig diagnostisk testning.
Den kliniska prestandastudiens upplägg
Sponsorn ska göra en riskanalys innan den kliniska prestandastudien startar och risker som identifieras ska dokumenteras och skrivas till i den kliniska prestandastudieplanen.
Upplägget av en prestandastudie utgår från den forskningsfråga eller hypotes som ska besvaras eller testas. Studien bör planeras så att de data som samlas in är av god kvalitet och kan användas för att besvara den aktuella frågeställningen. Frågeställning och studieupplägg kan variera beroende på vad syftet med studien är.
Information om upplägg av forskningsfråga eller hypotes på sidan Idé Länk till annan webbplats.
Standard ISO20916:2019, SIS webbplats Länk till annan webbplats.
Information om studieupplägg och statistiska aspekter
Förutom att ta hänsyn till vetenskapliga aspekter behöver man säkerställa att det upplägg som är bäst rent vetenskapligt också är etiskt och praktiskt genomförbart. Det kan också vara bra att överväga hur studieupplägget påverkar kvaliteten av insamlade data. Ett komplext studieupplägg kan kräva större utbildningsinsatser för användare och personal eller en omfattande plan för monitorering för att undvika brister i datakvalitet jämfört med ett upplägg som i stora delar följer vårdens normala rutiner.
Informerat samtycke
Förutom de krav som Etikprövningsmyndigheten ställer på den skriftliga information som ska ges till studiedeltagaren finns i IVDR och i ISO 20916:2019, specifika rekommendationer kring informationen till deltagarna i en klinisk prestandastudie.
När det gäller försäkringar för studiedeltagare finns det också omständigheter som är specifika för prestandastudier. Om studierna utförs i sjukvårdshuvudmannens verksamhet gäller den patientförsäkring som sjukvårdshuvudmannen är skyldig att ha. Däremot finns ingen motsvarighet till Läkemedelsförsäkringen för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Länk till annan webbplats.
Standard ISO 20916:2019, SIS webbplats. Länk till annan webbplats.
Ska studien granskas av Läkemedelsverket?
För interventionsstudier av klinisk prestanda och andra prestandastudier som innebär risker för försökspersonerna i studierna ska studien granskas av Läkemedelsverket.
Information om ansökan och anmälan för kliniska prestandastudier
Sammanställ en klinisk prestandastudieplan
Om du ska göra en klinisk prestandastudie av en in vitro-diagnostisk produkt behöver du skriva en klinisk prestandastudieplan (clinical performance study protocol, CPSP). Detta dokument ska bl. a innehålla en motivering till varför prestandastudien behöver göras och en beskrivning av prestandastudiens mål, utformning, metod, övervakning, statistiska överväganden, organisation och genomförande. I IVDR och i ISO 20916:2019 finns detaljerad information om vad som ska finnas med.
Förutom den kliniska prestandastudieplanen ska ett antal ytterligare bilagor enligt kapitel I till Bilaga XIV i IVDR ingå i handlingarna som skickas till Läkemedelsverket.
EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Länk till annan webbplats.
ISO 20916:2019, SIS webbplats. Länk till annan webbplats.
Konstruera ett datainsamlingsverktyg
I en interventionsstudie av klinisk prestanda och andra prestandastudier som innebär risker för försökspersonerna i studierna ska det finnas en CRF, antingen i pappersformat eller som ett elektroniskt system. Elektronisk CRF (e-CRF) kan utgöra grunden till en databas som skapas för analyser medan pappers-CRF behöver omvandlas till elektronisk data vid ett senare tillfälle. Oavsett format konstrueras en CRF som ett antal frågor eller kryssrutor som studiepersonalen fyller i allt eftersom studiedeltagaren svarar på frågor eller genomgår olika undersökningar som genererar mätvärden. Även data från patientjournalen kan fyllas i en CRF.
Använder du en e-CRF finns det särskilda krav på systemets funktionalitet och säkerhet. Till exempel måste en e-CRF ha en så kallad loggningsfunktion för att registrera vem som eventuellt gjort ändringar i inmatade data. Du måste också ta ansvar för hur den elektroniska hanteringen av känsliga personuppgifter går till och du måste veta om det elektroniska systemet innebär att personuppgifter kommer att hanteras utomlands eller i en annan verksamhet än forskningshuvudmannens.
Tänk på att alla data som samlas in i en CRF måste beskrivas i den kliniska prestandastudieplanen som ska godkännas av både Etikprövningsmyndigheten och av Läkemedelsverket. Inga andra data får samlas in.
Fördela roller och ansvar
I enlighet med IVDR och ISO 20916:2019 finns det ett antal roller med olika ansvar att fördela när man planerar att genomföra en klinisk prestandastudie.
Tillverkare är den som ansvarar för konstruktion, tillverkning, märkning, bruksanvisning, förpackning och anger avsett syfte för en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik, och därefter släpper ut produkten på marknaden i sitt eget namn. Det är tillverkaren som ska CE-märka produkten, oberoende av vem som har utfört den handgripliga tillverkningen.
Sponsorn är den individ eller organisation som ansvarar för att inleda och genomföra en klinisk prestandastudie. Det är vanligt att sponsorn också är tillverkare av den in vitro-diagnostiska produkten, men det är inte ett krav.
Sponsorn har det övergripande ansvaret för genomförandet av studien och ansvarar bland annat för:
- planering och genomförande av den kliniska studien
- kommunikation med regulatoriska myndigheter
- kvalitetssäkring och kontroll
- eventuell kontraktering av underleverantör för arbetsuppgifter och funktioner
Den fullständiga beskrivningen av sponsorns roll och ansvar finns i ISO 20916:2019.
Ansvarig prövare är den person som ansvarar för utförandet av en klinisk prestandastudie på ett prövningsställe. Om studien utförs på flera prövningsställen ska det finnas en ansvarig prövare på varje ställe. Den ansvarige prövaren ska ha dokumenterad utbildning och erfarenhet inom det område som den in vitro-diagnostiska produkten ska användas. Behovet av ansvarig prövares kompetens ska bedömas utifrån produktens användningsområde.
Den fullständiga beskrivningen av den ansvarige prövarens roll finns i ISO 20916:2019.
Ansvarig prövares uppgifter omfattar bland annat att:
- leda arbetet med studien på prövningsstället
- säkerställa att informerat samtycke från studiedeltagare inhämtas enligt gällande regler och den kliniska prestandastudieplanen
- se till att studien genomförs enligt den kliniska prestandastudieplanen
- ansvara för att studiedeltagarna får den medicinska vård som är nödvändig under och efter studiens genomförande
- genomföra säkerhetsrapportering
- säkerställa att tillförlitliga data genereras
Prövaren har det övergripande ansvaret för studien på prövningsstället men får delegera uppgifter under förutsättning att delegationen görs skriftligt till en person med lämplig utbildning och erfarenhet. En signatur- och delegationslista ska upprättas och uppdateras om det sker personalförändringar under studiens gång. För att en uppgift ska få genomföras av en annan person än prövaren måste uppgiften först delegeras.
Monitorn är en person som utses av sponsorn och vars ansvar är att göra oberoende kontroller av att studien genomförs enligt den kliniska prestandastudieplanen och regelverken i övrigt. Monitorn utför kontrollen genom att besöka de prövningsställen som deltar i studien, granska arbetet och informera om rekommenderade åtgärder för att förbättra arbetet med studien. Efter besöket skriver monitorn en rapport till sponsorn.
För att monitorn ska kunna övervaka en studie behöver han eller hon förutom att ha vetenskapliga och/eller kliniska förkunskaper ha kunskap om:
- ISO 20916:2019
- produkten som testas och hur den ska användas
- den kliniska prestandastudieplanen
- godkänd procedur för inhämtande av informerat samtycke
- sponsorns rutiner
- regulatoriska krav
Den fullständiga beskrivningen av monitorns roll och ansvar finns i ISO 20916:2019.
Samverkan mellan näringsliv, universitet och sjukvård
Kliniska studier kan utföras på eget initiativ av sjukvården men det är också vanligt att ett företag eller en akademisk forskare är den som har fått idén till en ny eller förändrad medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik.
När medicinteknisk industri och sjukvård samverkar kring utveckling av in vitro-diagnostiska produkter, till exempel genom att göra en klinisk prestandastudie tillsammans, ska samverkansreglerna följas.
När sponsorn planerar en klinisk prestandastudie i samverkan med sjukvården bör denne vara medveten om att specifika roller med en viss typ av kompetens ska tillsättas. Läs mer om roller och ansvar i stycket ovan. Förutom de kompetenser som måste rekryteras för att uppfylla kraven i ISO 20916:2019 är dessutom huvudregeln att den som står som ansvarig forskare i en etikansökan ska vara disputerad.
För att få hjälp med att kontakta kliniker som kan vara intresserade av att genomföra din planerade prestandastudie kan du använda de regionala nodernas satsning kring samordnade studieförfrågningar. Länk till annan webbplats.
Upprätta avtal och hantera ekonomiska överenskommelser
Om den kliniska prestandastudien utförs som uppdragsforskning, det vill säga att det är någon annan huvudman än sjukvården som är initiativtagare till studien, så ska alltid ett avtal upprättas mellan sponsor och den klinik eller verksamhet som utför studien. Avtalet ska hantera ansvarsfördelningen i studien och eventuella ekonomiska överenskommelser. Sjukvårdshuvudmannen kräver ofta ersättning för de merkostnader som studiens genomförande innebär för verksamheten. Ekonomiska överenskommelser vid uppdragsforskning ska redovisas även i etikansökan.
Om det är sjukvårdshuvudmannen själv som är initiativtagare till den kliniska studien rekommenderas att man ändå gör en skriftlig överenskommelse mellan forskaren och verksamhetschefen om till exempel hur merkostnader för kliniken ska finansieras.
Ytterligare avtal kan behöva tecknas om studien till exempel kräver röntgen, patologi eller en provhanteringsprocedur via ett centralt laboratorium.
Länkar och relaterad information
Länkar
SBU:s utvärderingsmetod. Länk till annan webbplats.
ICH guidelines E9 och E10. Länk till annan webbplats.
Biobanksguide Länk till annan webbplats.
Information om hälsoekonomi på TLV:s webbplats Länk till annan webbplats.
Checklista som hjälpmedel vid planering av studie på människa Länk till annan webbplats.
Länkar - läkemedel
Behöver din studie tillstånd från Läkemedelsverket? Länk till annan webbplats.
Information om prövningsprotokoll på Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
GCP för läkemedelsstudier Länk till annan webbplats.
International Conference on Harmonization, ICH:s webbplats Länk till annan webbplats.
Processöversikt, mallar och checklistor för studieprotokoll, riskanalys, sponsor- och prövaransvar
Länkar - medicinteknik
Information om upplägg av forskningsfråga eller hypotes på sidan Idé Länk till annan webbplats.
Standard ISO 14155:2020, SIS webbplats Länk till annan webbplats.
Information om studieupplägg och statistiska aspekter på sidan Analys Länk till annan webbplats.
EU-förordningen om medicintekniska produkter Länk till annan webbplats.
Anmälan och ansökan, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Reglerande myndigheten för medicintekniska produkter i USA Länk till annan webbplats.
Reglerande myndigheten för medicintekniska produkter i Kina Länk till annan webbplats.
Information om klinisk prövningsplan och bilagor på sidan Ansökan Länk till annan webbplats.
Samverkansregler mellan näringsliv, universitet och sjukvård Länk till annan webbplats.
EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik Länk till annan webbplats.
Samverkansregler mellan hälso- och sjukvården och medicinteknisk industri Länk till annan webbplats.
Relaterad information om ATMP (avancerade terapiläkemedel)
Läkemedel för avancerad terapi (ATMP) är humanläkemedel som är baserade på gener, vävnader eller mänskliga celler. De erbjuder banbrytande nya möjligheter till behandling av sjukdomar och skador.
- Guide/mallar och regulatorisk guide på ATMP-projektets webbplats Länk till annan webbplats.
- Klassificeringar, regulatorisk information m.m på EMAs webbplats Länk till annan webbplats.
- Om produktområdet biologiska läkemedel på Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
- E-kurs: Introduktion till avancerade terapier på Läkemedelsakademins webbplats Länk till annan webbplats.
Senast publicerad: