Planering
När problemforumleringen är klar startar planeringen av din kliniska studie. Där ingår bland annat att skriva en forskningsplan, ta fram information och försäkring till studiedeltagarna och att göra en studiebudget. För interventionsstudier med läkemedel och medicintekniska produkter finns särskilda regler kring ansvarsfördelning och datahantering.
- Studiens upplägg och metod har betydelse
- System för datainsamling, datahantering och datalagring
- Forskningsplan behövs vid etikprövningsansökan och fungerar som en handbok
- Statistisk analysplan
- Information till studiedeltagarna innan samtycke
- Försäkringsskydd för studiedeltagarna
- Studiebudget över samtliga kostnader i projektet
- Behövs en hälsoekonomisk utvärdering av studien?
- Mallar och stöddokument som stöd i studiearbetet
- Tips!
- Särskilda regler för läkemedel och medicinteknik
- Länkar och relaterad information
När problemformuleringen är klar och du vet vilka frågor som ska besvaras startar planeringen av din kliniska studie.
I planeringsprocessen kan du få vägledning från Kliniska Studier Sveriges regionala noder eller från specialister vid ditt lärosäte om du är forskare på högskola eller universitet.
Studiens upplägg och metod har betydelse
Det finns många olika metoder för att besvara en forskningsfråga och val av upplägg och metod är något som i efterhand kommer att ha betydelse för studiens vetenskapliga värde.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) granskar systematiskt metoder i hälso- och sjukvården och har publicerat en metodbok där man beskriver hur olika studieupplägg värderas vetenskapligt
Länk till annan webbplats..
ICH guidelines har tagits fram som vägledande dokument för planering av läkemedelsstudier, men kan även vara till hjälp i planeringen av andra typer av interventionsstudier. ICH guideline E9 och E10 innehåller information om till exempel blindning, val av kontrollgrupp, skillnaden mellan ett konfirmatoriskt och ett explorativt syfte och betydelsen av utfallsmått.
System för datainsamling, datahantering och datalagring
När du bestämt vilken typ av data som ska samlas in för att besvara forskningsfrågan behöver du också bestämma hur data ska samlas in. Ett sätt att strukturera datainsamlingen är att konstruera ett datainsamlingsverktyg, ett så kallad case report form (CRF). Verktyget kan göras i pappersformat eller som ett elektroniskt system. Elektronisk CRF (eCRF) kan utgöra grunden till en databas som skapas för analyser medan pappers-CRF behöver omvandlas till elektronisk data vid ett senare tillfälle. Oavsett format konstrueras ett CRF som ett antal frågor eller kryssrutor som studiepersonalen fyller i allt eftersom studiedeltagaren svarar på frågor eller genomgår olika undersökningar som genererar mätvärden. Även data från patientjournalen kan fyllas i ett CRF.
Fundera på hur insamlade data (ifyllda CRF, enkäter, prover, bilder, registerdata med mera) ska märkas upp med identifierare för att undvika förväxling (ofta används ett unikt nummer för varje deltagare i studien). Fundera även på om det efter insamlingens avslut finns en koppling mellan insamlade uppgifter och studiedeltagarens identitet. Om det är önskvärt att det finns en sådan koppling är grundregeln att data ska märkas så att endast den som har tillgång till en kodnyckel kan identifiera personen som lämnat informationen. Om det finns en plan för hur data ska samlas in, märkas och för vilka personer data kommer att vara tillgänglig, blir det lättare att beskriva datahanteringen för studiedeltagare, myndigheter, personuppgiftsombud och andra relevanta parter som behöver information under studiens gång.
Forskningsplan behövs vid etikprövningsansökan och fungerar som en handbok
Kliniska studier som genomförs i Sverige behöver godkännande från Etikprövningsmyndigheten. Till etikprövningsansökan ska en fullständig och utförlig forskningsplan (även kallat forskningsprotokoll) bifogas. Forskningsprotokollet ligger även till grund för ansökan om godkännande till eventuella andra myndigheter (se avsnittet om Särskilda regler för läkemedel och medicinteknik) och ska kunna fungera som en handbok så att alla involverade parter kan säkerställa ett enhetligt genomförande, men också för att det i efterhand ska gå att följa hur studiedata genererats.
Forskningsprotokollet/forskningsplanen ska innehålla:
- vetenskaplig frågeställning inklusive specifika mål och syfte med det föreslagna projektet
- översikt som sammanfattar tidigare forskningsresultat inom forskningsområdet
- projektbeskrivning med redovisning av design, urval av studiedeltagare, beräkning av populationsstorlek, procedurer, metoder och definition av primära och sekundära effektvariabler
- en kortfattad redogörelse för studiens betydelse för forskningsområdet
Se avsnittet om "Särskilda regler för läkemedel och medicinteknik Länk till annan webbplats." för specifika krav kring forskningsprotokoll
Statistisk analysplan
För öppna studier ska en statistisk analysplan (SAP) finnas före studiestart, för blindade studier innan databasen har låsts (i steget Analys Länk till annan webbplats. finns mer information om statistiska analyser). En SAP ska innehålla:
- detaljerade definitioner av analyspopulationer
- analysvariabler
- generell beskrivning av analyserna
- exakta analysmetoder för varje analysvariabel
Information till studiedeltagarna innan samtycke
Innan en studiedeltagare samtycker till att delta i en klinisk studie ska hen få tillgång till all den information som en person rimligtvis kan behöva känna till för att kunna ta ställning till deltagande i ett forskningsprojekt.
Informationen till studiedeltagarna ska också utformas så att informationskraven i biobankslagen och dataskyddsförordningen följs. Biobank Sverige har tagit fram en biobanksguide Länk till annan webbplats.där du kan läsa mer om vilken information som ska ges till studiedeltagare om just biobanksprover.
Om studien ska granskas av Läkemedelsverket finns det ytterligare krav på vilken information som ska ges till studiedeltagarna (se avsnittet om Särskilda regler för läkemedel och medicinteknik Länk till annan webbplats.).
Försäkringsskydd för studiedeltagarna
Den som är forskningshuvudman för en klinisk studie ska se till att det finns försäkring som täcker eventuella skador som kan uppkomma i samband med genomförandet av studien. Du behöver ta reda på vilket försäkringsskydd som finns för deltagarna i din studie och se om kompletterande försäkring behöver tecknas. I ansökan till Etikprövningsmyndigheten ska det anges om patientskadeförsäkringen gäller eller om särskild försäkring tecknats för projektet. För läkemedelsprövningar kan Läkemedelsförsäkringen gälla och regionerna kan ha särskilda försäkringar för läkemedelsprövningar via Läkemedelsförsäkringen.
Studiebudget över samtliga kostnader i projektet
I planeringsfasen behöver projektets finansiering säkerställas. Det finns ett stort antal svenska och internationella forskningsfinansiärer och forskare kan också söka anslag och stipendier som utlyses inom hälso- och sjukvårdsregionerna eller av universiteten i Sverige, Norden och EU.
För att man ska kunna genomföra en klinisk studie behöver man planera för resurser i form av tid, pengar och personal. En studiebudget är en beräkning av samtliga kostnader i projektet. Listan på kostnader omfattar till exempel:
- Personal
- Utbildning
- Ansökningar
- Avtal
- Datahantering
- Programmering och validering av datoriserade system
- Studieläkemedel/ medicinteknisk produkt, jämförande produkt eller läkemedel
- Labbprover
- Undersökningar
- Ersättningar till studiedeltagare
- Statistisk analys
- Biobank
- Kostnader för att publicera resultaten och administration
- Monitorering (obligatoriskt för kliniska läkemedelsstudier och medicintekniska kliniska prövningar)
Budgeten bör följas upp regelbundet under projektets gång.
Behövs en hälsoekonomisk utvärdering av studien?
Fundera på om du ska lägga till en hälsoekonomisk utvärdering till din studie. I en sådan utvärdering tar man reda på om en medicinsk åtgärd är kostnadseffektiv, det vill säga om det finns en rimlig relation mellan kostnader och effekt mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet, så kallad Health Related Quality of Life (HRQoL).
SBU:s handbok Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården Länk till annan webbplats.beskriver mer om hälsoekonomiska utvärderingar. Även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har information om hälsoekonomiska utvärderingar. Länk till annan webbplats.
Mallar och stöddokument som stöd i studiearbetet
Kliniska Studier Sverige har tagit fram olika typer av mallar och stöddokument som ett stöd i studiearbetet. Det finns bland annat en mall för forskningspersonsinformation och samtycke i kliniska läkemedels¬prövningar samt olika checklistor. Dessa mallar kan även vara till hjälp att utgå från om du planerar en klinisk studie på människor som inte kräver tillstånd från Läkemedelsverket.
Tips!
- Är forskningsplanen fullständig?
- Finns information och försäkring till studiedeltagarna?
- Är biobank kontaktad?
- Finns det en budget?
- Har studien registrerats i en offentlig databas?
- Är studien en interventionsstudie? I så fall gäller särskilda regler kring ansvarsfördelning och datahantering.
Särskilda regler för läkemedel och medicinteknik
Det finns särskilda regler att förhålla sig till när du planerar en klinisk studie som omfattar läkemedel eller en medicinteknisk produkt.
Observera att från den 31 januari 2022 tillämpas en ny EU-gemensam förordning om kliniska läkemedelsprövningar. Mer information finns på Läkemedelsverkets webbplats. Länk till annan webbplats.
En klinisk läkemedelsprövning behöver tillstånd från Läkemedelsverket
För en klinisk läkemedelsprövning behövs tillstånd från Läkemedelsverket. På Läkemedelsverkets webbplats finns information som kan hjälpa dig att avgöra om din läkemedelsstudie behöver tillstånd från Läkemedelsverket eller inte.
I ansökan ska ett prövningsprotokoll bifogas. Prövningsprotokollet till grund för ett enhetligt genomförande av prövningen och ska innehålla all information som behövs för att deltagande kliniker ska kunna genomföra läkemedelsprövningen korrekt. I EU förordningen (536/2014) om kliniska prövningar av humanläkemedel finns information om vad som ska ingå vid upprättande av ett prövningsprotokoll för en klinisk läkemedelsprövning.
Mall för prövningsprotokoll (inklusive hjälptext)
Fördela roller och ansvar i enlighet med god klinisk sed
God klinisk sed (Good Clinical Practice, GCP) är en internationell etisk och vetenskaplig kvalitetsstandard för hur man designar, genomför och rapporterar kliniska läkemedelsprövningar. Syftet med GCP är att säkerställa studiedeltagarnas rättigheter, säkerhet och välbefinnande. För läkemedelsprövningar definieras GCP av International conference on Harmonisation (ICH) där amerikanska, europeiska och japanska läkemedelsmyndigheter ingår.
I enlighet med GCP och lagstiftning finns roller med olika ansvar att fördela när man planerar att genomföra en klinisk läkemedelsprövning.
Sponsorn
Sponsor är den person, företag, institution eller organisation som ansvarar för att starta, organisera och ordna med finansiering av prövningen. I vissa fall kan en individ vara både sponsor och ansvarig prövare och är då den som både initierar och leder en klinisk läkemedelsprövning. Rollen inkluderar således skyldigheterna för både sponsor och ansvarig prövare.
Sponsorn har det övergripande ansvaret för genomförandet av läkemedelsprövningen och ansvarar bland annat för att:
- alla tillstånd från myndigheter finns på plats innan läkemedelsprövningen startar
- det finns skriftliga instruktioner för arbete, kvalitetskontroll och kvalitetssäkring
- instruktionerna följs
- att studiedeltagarna genom försäkring eller på annat sätt är garanterade ekonomiskt skydd
Sponsorn kan delegera samtliga eller delar av sina arbetsuppgifter till en enskild person, ett företag, en institution eller en organisation, men sponsorn behåller ansvaret för att läkemedelsprövningen genomförs och rapporteras enligt gällande tillstånd och regler.
Enligt GCP ska sponsor göra en riskanalys av den kliniska läkemedelsprövningen och utifrån den bedöma vilka risker som ska hanteras och hur prövningen ska kvalitetskontrolleras. Mer information finns i ICH E6.
Efficacy Guidelines, ich.org Länk till annan webbplats.
Monitorn
Monitorn är en person som utses av sponsorn och vars ansvar är att övervaka (monitorera) utvecklingen av en klinisk läkemedelsprövning bland annat genom att:
- på plats säkerställa att läkemedelsprövningen genomförs, dokumenteras och rapporteras i enlighet med protokollet, GCP och gällande myndighetskrav
- lämna in en skriftlig rapport till sponsorn efter varje besök på prövningsstället samt att rapportera in annan läkemedelsprövningsrelaterad kommunikation
För att monitorn ska kunna övervaka en läkemedelsprövning behöver han eller hon förutom att ha vetenskapliga och/eller kliniska förkunskaper ha kunskap om:
- den produkt som ska testas
- protokollet
- sponsorns rutiner
- GCP
- regulatoriska krav
Monitorn ska vara oberoende från läkemedelsprövningens genomförande på kliniken.
Prövaren
Prövaren ska vara en legitimerad läkare eller tandläkare och ha de kvalifikationer i form av utbildning, träning och erfarenhet som krävs för att kunna ansvara för läkemedelsprövningens genomförande och studiedeltagarnas hälsa och säkerhet, inklusive dokumenterad utbildning i GCP.
Prövaren ska bland annat:
- tillhandahålla förutsättningar för att rekrytera överenskommet antal studiedeltagare och själv avsätta tillräckligt med tid för att kunna genomföra läkemedelsprövningen
- utse kvalificerad personal som kan bistå vid genomförandet av läkemedelsprövningen och också övervaka delegerad personal för att säkerställa alla processer
- ansvara för att delegerad personal får lämplig utbildning om läkemedelsprövningen
- säkerställa att information om läkemedelsprövningen lämnas och att samtycke till deltagande inhämtas enligt gällande regler
- upprätta rutiner för att spara all läkemedelsprövningdokumentation och tillåta övervakning och revision
- tillåta monitorering och audits
Prövaren har det övergripande ansvaret för läkemedelsprövningen men får delegera uppgifter under förutsättning att delegeringen görs skriftligt. Därför behöver en signatur- och delegationslista upprättas och uppdateras om det sker ändringar av personal under läkemedelsprövningens gång. En uppgift måste först delegeras innan uppgiften får genomföras av en annan person än prövaren. Delegering av arbetsuppgifter kan enbart ske till någon som har adekvat utbildning och erfarenhet av att utföra uppgifterna, och som fått relevant prövningsspecifik träning.
Om det finns fler än en prövare vid ett prövningsställe kan sponsorn utse en av dem till ansvarig prövare.
System för datainsamling, datahantering och datalagring
Data om studiedeltagarna i en klinisk läkemedelsprövning samlas in i ett datainsamlingsformulär, ett så kallat CRF (Case Report Form). Du kan välja att sätta upp systemet i pappers- eller elektroniskt format. Elektroniskt CRF (e-CRF) kan utgöra grunden till den databas som skapas för analyser medan pappers-CRF behöver omvandlas till elektronisk data vid ett senare tillfälle. Materialet ska sparas och vara läsbart minst 25 år efter det att läkemedelsprövningen har avslutats och rapporterats.
Du behöver också skriva planer för datahantering (Data Management Plan, DMP) och datavalidering (Data Validation Plan, DVP).
Medicintekniska produkter, EU-förordningen MDR
Från 26 maj 2021 tillämpas EU-förordningen om medicintekniska produkter (EU) 2017/745 (MDR).
Den medicintekniska studiens upplägg
Frågeställning och studieupplägg kan variera beroende på vad syftet med studien är men också i vilket utvecklingsskede den medicintekniska produkten befinner sig. Läs mer om olika studieupplägg och statistiska aspekter för medicintekniska kliniska studier i ISO14155:2020 Annex I och på sidan Analys här på webbplatsen.
Information om upplägg av forskningsfråga eller hypotes på sidan Idé
Standard ISO 14155:2020, SIS webbplats Länk till annan webbplats.
Information om studieupplägg och statistiska aspekter på sidan Analys
Förutom att ta hänsyn till vetenskapliga aspekter behöver man säkerställa att det upplägg som är bäst rent vetenskapligt också är etiskt och praktiskt genomförbart. Det kan också vara bra att överväga hur studieupplägget påverkar kvaliteten av insamlade data. Ett komplext studieupplägg kan kräva större utbildningsinsatser för användare och personal eller en omfattande plan för monitorering för att undvika brister i datakvalitet jämfört med ett upplägg som i stora delar följer vårdens normala rutiner.
Klinisk prövningsplan och Information till försöksperson
Forskningsprotokoll för en klinisk prövning på medicinteknik kallas för en klinisk prövningsplan eller en CIP, clinical investigation plan. Kraven på innehållet i en klinisk prövningsplan är mer omfattande än Etikprövningsmyndighetens specifikation av vad som ska ingå i en forskningsplan. I EU-förordningen om medicintekniska produkter och i ISO 14155:2020 finns detaljerad information om vad som ska finnas med.
Förutom de krav som Etikprövningsmyndigheten ställer på den skriftliga information som ska ges till försöksperson finns i EU-förordningen om medicintekniska produkter och i ISO 14155:2020, specifika rekommendationer kring informationen som ska ges till deltagarna i en medicinteknisk studie.
EU-förordningen om medicintekniska produkter, EUR-Lex webbplats Länk till annan webbplats.
Svenska Institutet för Standarder, SIS webbplats Länk till annan webbplats.
Kliniska Studier Sveriges mallar och stöddokument
Försäkringsskydd för försökspersonerna
Sponsorn för en klinisk prövning av en medicinteknisk produkt är skyldig att genom försäkring eller på annat sätt garantera att försökspersonen får ersättning om sponsorn eller prövaren blir skyldig att betala sådan. Du behöver ta reda på vilket försäkringsskydd som finns för deltagarna i din prövning och se om kompletterande försäkring behöver tecknas. Försöksperson som deltar i en klinisk prövning inom regionfinansierad vård är försäkrad genom patientförsäkringen, LÖF. Vårdgivare som inte omfattas av den patientförsäkring som regionen har tecknat, måste själva teckna en patientförsäkring. För att omfatta övriga eventuella skador i den kliniska prövningen (till exempel skada på anställd/anhörig som hanterar prövningsprodukten, skada på produkten/sakskada) kan en produktansvarsförsäkring med tillägg för kliniska prövningar behöva tecknas.
Ska prövningen granskas av Läkemedelsverket?
Studier som uppfyller definitionen för medicinteknisk klinisk prövning ska anmälas eller ansökas till Läkemedelsverket. Du hittar aktuell och mer detaljerad information om tillståndsförfarandena på Läkemedelsverkets webbplats samt på sidan om Ansökan på denna webbplats.
Anmälan och ansökan, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Information om tillståndsförfaranden på sidan Ansökan
System för datainsamling, datahantering och datalagring
I en medicinteknisk klinisk prövning ska det finnas verktyg för datainsamling antingen i pappersformat eller som ett elektroniskt system. I Annex C ISO 14155:2020 finns ett exempel på vad en CRF kan innehålla.
Elektronisk CRF (e-CRF) kan utgöra grunden till en databas som skapas för analyser medan pappers-CRF behöver omvandlas till elektroniska data vid ett senare tillfälle. Används en e-CRF finns det särskilda krav på systemets funktionalitet och säkerhet. Till exempel måste en e-CRF ha en så kallad loggningsfunktion för att registrera vem som gjort ändringar i inmatade data. Kraven på elektroniska system i en medicinteknisk prövning anges i ISO 14155:2020. Du måste också ta ansvar för hur den elektroniska hanteringen av känsliga personuppgifter går till och du måste veta om det elektroniska systemet innebär att personuppgifter kommer att hanteras utomlands eller i en annan verksamhet än forskningshuvudmannens.
Tänk på att alla data som samlas in i en CRF måste beskrivas i den kliniska prövningsplanen som ska godkännas av både Etikprövningsmyndigheten och av Läkemedelsverket. Inga andra data får samlas in.
Standard ISO 14155:2020, SIS webbplats Länk till annan webbplats.
Fördela roller och ansvar
I enlighet med EU-förordning 2017/745 samt ISO 14155:2020 finns det ett antal roller med olika ansvar att fördela när man planerar att genomföra medicinteknisk klinisk prövning.
Tillverkare är den som ansvarar för konstruktion, tillverkning, märkning, bruksanvisning, förpackning och anger avsett syfte för en medicinteknisk produkt, och därefter släpper ut produkten på marknaden i sitt eget namn. Det är tillverkaren som ska CE-märka produkten, oberoende av vem som har utfört den handgripliga tillverkningen.
Sponsorn är den individ eller organisation som ansvarar för att inleda och genomföra en tillståndspliktig klinisk studie. Det är vanligt att sponsorn också är tillverkare av den medicintekniska produkten, men det är inte ett krav.
Sponsorn har det övergripande ansvaret för genomförandet av studien och ansvarar bland annat för:
- planering och genomförande av den kliniska studien
- kommunikation med regulatoriska myndigheter
- kvalitetssäkring och kontroll
- eventuell kontraktering av underleverantör för arbetsuppgifter och funktioner
Den fullständiga beskrivningen av sponsorns roll och ansvar finns i ISO 14155:2020.
Ansvarig prövare är den person som ansvarar för utförandet av en klinisk studie på ett prövningsställe. Om studien utförs på flera prövningsställen ska det finnas en ansvarig prövare på varje ställe. Den ansvarige prövaren ska ha dokumenterad utbildning och erfarenhet inom det område som den medicintekniska produkten ska användas. Kraven på den ansvarige prövarens kompetens ska bedömas utifrån produktens användningsområde. Prövaren har det övergripande ansvaret för studien på prövningsstället men får delegera uppgifter under förutsättning att delegationen görs skriftligt till en person med lämplig utbildning och erfarenhet.
Ansvarig prövares uppgifter omfattar bland annat att:
- leda arbetet med studien på prövningsstället
- säkerställa att informerat samtycke från försöksperson inhämtas enligt gällande regler och den kliniska prövningsplanen
- se till att studien genomförs enligt den kliniska prövningsplanen
- ansvara för att studiedeltagarna får den medicinska vård som är nödvändig under och efter studiens genomförande
- genomföra säkerhetsrapportering
- säkerställa att tillförlitliga data genereras
Den fullständiga beskrivningen av den ansvarige prövarens roll finns i ISO 14155:2020.
Monitorn är en person som utses av sponsorn och vars ansvar är att göra oberoende kontroller av att studien genomförs enligt den kliniska prövningsplanen och regelverken i övrigt. Monitorn utför kontrollen genom att besöka de prövningsställen som deltar i studien, granska arbetet och informera om rekommenderade åtgärder för att förbättra arbetet med studien. Efter besöket skriver monitorn en rapport till sponsorn.
För att monitorn ska kunna övervaka en studie behöver han eller hon förutom att ha vetenskapliga och/eller kliniska förkunskaper ha kunskap om:
- ISO 14155:2020
- produkten som testas och hur den ska användas
- den kliniska prövningsplanen
- godkänd procedur för inhämtande av informerat samtycke
- sponsorns rutiner
- regulatoriska krav
Den fullständiga beskrivningen av monitorns roll och ansvar finns i ISO 14155:2020.
Medicintekniska produkter in vitro-diagnostik, EU-förordningen IVDR
Från 26 maj 2022 tillämpas EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (EU) 2017/746 (IVDR).
Den in vitro-diagnostiska studiens upplägg
Upplägget av en prestandastudie utgår från den forskningsfråga eller hypotes som ska besvaras eller testas. Frågeställning och studieupplägg kan variera beroende på vad syftet med studien är men också i vilket utvecklingsskede den in vitro-diagnostiska produkten befinner sig. Prestandastudier av in vitro-diagnostiska produkter syftar till att fastställa eller bekräfta en produkts analytiska eller kliniska prestanda. Syftet med kliniska prestandastudier är att fastställa eller bekräfta aspekter av produktens prestanda som inte kan avgöras genom analytiska prestandastudier, litteraturstudier och/eller tidigare erfarenhet från rutinmässig diagnostisk testning.
Information om upplägg av forskningsfråga eller hypotes på sidan Idé
Standard ISO20916:2019, SIS webbplats Länk till annan webbplats.
Information om studieupplägg och statistiska aspekterpå sidan Analys
Vid utförande av kliniska prestandastudier behöver man säkerställa att det upplägg som är bäst rent vetenskapligt också är etiskt och praktiskt genomförbart. Det kan också vara bra att överväga hur studieupplägget påverkar kvaliteten av insamlade data. Ett komplext studieupplägg kan kräva större utbildningsinsatser för användare och personal eller en omfattande plan för monitorering för att undvika brister i datakvalitet jämfört med ett upplägg som i stora delar följer vårdens normala rutiner.
Prestandastudieplan och Information till försöksperson
Forskningsprotokoll för en klinisk prestandastudie av en in vitro-diagnostisk produkt kallas klinisk prestandastudieplan eller CPSP, clinical performance study protocol. Kraven på innehållet i en klinisk prestandastudieplan är mer omfattande än Etikprövningsmyndighetens specifikation av vad som ska ingå i en forskningsplan. I EU-förordningen om in vitro-diagnostiska produkter och i ISO 20916:2019 finns detaljerad information om vad som ska finnas med.
Förutom de krav som Etikprövningsmyndigheten ställer på den skriftliga information som ska ges till forskningspersonen finns i EU-förordningen om in vitro-diagnostiska produkter och i ISO 20916:2019, specifika rekommendationer kring informationen till deltagarna i en klinisk prestandastudie.
Standard ISO 20916:2019, SIS webbplats Länk till annan webbplats.
Försäkringsskydd för försökspersonerna
Sponsorn för en prestandastudie är skyldig att genom försäkring eller på annat sätt garantera att försökspersonen får ersättning om sponsorn eller prövaren blir skyldig att betala sådan. Du behöver ta reda på vilket försäkringsskydd som finns för deltagarna i din prövning och se om kompletterande försäkring behöver tecknas. Försöksperson som deltar i en klinisk prövning inom regionfinansierad vård är försäkrad genom patientförsäkringen, LÖF. Vårdgivare som inte omfattas av den patientförsäkring som regionen har tecknat, måste själva teckna en patientförsäkring. För att omfatta övriga eventuella skador i prestandastudien (till exempel skada på anställd/anhörig som hanterar produkten, skada på produkten/sakskada) kan en produktansvarsförsäkring med tillägg för kliniska prövningar behöva tecknas.
Ska prestandastudien granskas av Läkemedelsverket?
För vissa typer av prestandastudier, som till exempel studier på behandlingsvägledande diagnostik eller studier där försöksperson utsätts för ytterligare ingrepp eller risker, finns krav på ansökan om tillstånd respektive anmälningsplikt till Läkemedelsverket. Du hittar aktuell och mer detaljerad information om tillståndsförfarandena på Läkemedelsverkets webbplats samt på sidan om Ansökan.
Anmälan och ansökan, Läkemedelverkets webbplats Länk till annan webbplats.
System för datainsamling, datahantering och datalagring
I en klinisk prestandastudie ska det finnas ett verktyg för datainsamling, antingen i pappersformat eller som ett elektroniskt system, men det kan också ske genom utskrift från ett mätinstrument.
Används en e-CRF finns det särskilda krav på systemets funktionalitet och säkerhet. Till exempel måste en e-CRF ha en så kallad loggningsfunktion för att registrera vem som gjort ändringar i inmatade data. Du måste också ta ansvar för hur den elektroniska hanteringen av känsliga personuppgifter går till och du måste veta om det elektroniska systemet innebär att personuppgifter kommer att hanteras utomlands eller i en annan verksamhet än forskningshuvudmannens.
Tänk på att alla data som samlas in i en CRF måste beskrivas i den kliniska prestandastudieplanen som ska godkännas av både Etikprövningsmyndigheten och av Läkemedelsverket. Inga andra data får samlas in.
Fördela roller och ansvar
I enlighet med IVDR och ISO 20916:2019 finns det ett antal roller med olika ansvar att fördela när man planerar att genomföra en klinisk prestandastudie.
Tillverkare är den som ansvarar för konstruktion, tillverkning, märkning, bruksanvisning, förpackning och anger avsett syfte för en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik, och därefter släpper ut produkten på marknaden i sitt eget namn. Det är tillverkaren som ska CE-märka produkten, oberoende av vem som har utfört den handgripliga tillverkningen.
Sponsorn är den individ eller organisation som ansvarar för att inleda och genomföra en klinisk prestandastudie. Det är vanligt att sponsorn också är tillverkare av den in vitro-diagnostiska produkten, men det är inte ett krav.
Sponsorn har det övergripande ansvaret för genomförandet av studien och ansvarar bland annat för:
- planering och genomförande av den kliniska studien
- kommunikation med regulatoriska myndigheter
- kvalitetssäkring och kontroll
- eventuell kontraktering av underleverantör för arbetsuppgifter och funktioner
Den fullständiga beskrivningen av sponsorns roll och ansvar finns i ISO 20916:2019.
Ansvarig prövare är den person som ansvarar för utförandet av en klinisk prestandastudie på ett prövningsställe. Om studien utförs på flera prövningsställen ska det finnas en ansvarig prövare på varje ställe. Den ansvarige prövaren ska ha dokumenterad utbildning och erfarenhet inom det område som den in vitro-diagnostiska produkten ska användas. Kraven på den ansvarige prövarens kompetens ska bedömas utifrån produktens användningsområde. Prövaren har det övergripande ansvaret för studien på prövningsstället men får delegera uppgifter under förutsättning att delegationen görs skriftligt till en person med lämplig utbildning och erfarenhet.
Ansvarig prövares uppgifter omfattar bland annat att:
- leda arbetet med studien på prövningsstället
- säkerställa att informerat samtycke från försöksperson inhämtas enligt gällande regler och den kliniska prestandastudieplanen
- se till att studien genomförs enligt den kliniska prestandastudieplanen
- ansvara för att studiedeltagarna får den medicinska vård som är nödvändig under och efter studiens genomförande
- genomföra säkerhetsrapportering
- säkerställa att tillförlitliga data genereras
Den fullständiga beskrivningen av den ansvarige prövarens roll finns i ISO 20916:2019.
Monitorn är en person som utses av sponsorn och vars ansvar är att göra oberoende kontroller av att studien genomförs enligt den kliniska prestandastudieplanen och regelverken i övrigt. Monitorn utför kontrollen genom att besöka de prövningsställen som deltar i studien, granska arbetet och informera om rekommenderade åtgärder för att förbättra arbetet med studien. Efter besöket skriver monitorn en rapport till sponsorn.
För att monitorn ska kunna övervaka en studie behöver han eller hon förutom att ha vetenskapliga och/eller kliniska förkunskaper ha kunskap om:
- ISO 20916:2019
- produkten som testas och hur den ska användas
- den kliniska prestandastudieplanen
- godkänd procedur för inhämtande av informerat samtycke
- sponsorns rutiner
- regulatoriska krav
Den fullständiga beskrivningen av monitorns roll och ansvar finns i ISO 20916:2019.
Länkar och relaterad information
Länkar
Följ dessa länkar för att fördjupa dig mer inom planering i forskningsprocessen.
SBU:s utvärderingsmetod Länk till annan webbplats.
ICH guidelines E9 och E10 Länk till annan webbplats.
Biobanksguide Länk till annan webbplats.
Information om hälsoekonomi på TLV:s webbplats Länk till annan webbplats.
Checklista som hjälpmedel vid planering av studie på människa
Länkar - läkemedel
Följ dessa länkar för att läsa mer om planering i kliniska prövningar med läkemedel.
Information om prövningsprotokoll på Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
GCP-inspektioner för läkemedelsstudier Länk till annan webbplats.
International Conference on Harmonization, ICH:s webbplats Länk till annan webbplats.
Processöversikt, mallar och checklistor för studieprotokoll, riskanalys, sponsor- och prövaransvar
Länkar - medicinteknik
Följ dessa länkar för att läsa mer om planering i kliniska studier med medicintekniska produkter.
Standard ISO 14155:2020, SIS webbplats Länk till annan webbplats.
EU-förordningen om medicintekniska produkter, EUR-Lex webbplats Länk till annan webbplats.
Standard ISO20916:2019, SIS webbplats Länk till annan webbplats.
Klinisk prövning av medicinteknisk produkt, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Prestandastudie för IVD-produkter, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Information om ansökan och anmälan för kliniska prestandastudier på sidan Ansökan
Relaterad information om ATMP (avancerade terapiläkemedel)
Läkemedel för avancerad terapi (ATMP) är humanläkemedel som är baserade på gener, vävnader eller mänskliga celler. De erbjuder banbrytande nya möjligheter till behandling av sjukdomar och skador.
- Guide/mallar och regulatorisk guide på ATMP-projektets webbplats Länk till annan webbplats.
- Klassificeringar, regulatorisk information m.m på EMAs webbplats Länk till annan webbplats.
- Om produktområdet biologiska läkemedel på Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
- E-kurs: Introduktion till avancerade terapier på Läkemedelsakademins webbplats Länk till annan webbplats.
Senast publicerad: