Idé

En idé kan vara resultatet av systematisk forskning men kan också uppstå spontant som en möjlig lösning på ett vardagligt problem. Inom hälso- och sjukvården handlar det ofta om kreativa lösningar på arbetsmetodproblem eller om nya produkter som ska bidra till att utveckla arbetet i vården. Det är inte heller ovanligt att forska på metoder eller insatser som redan används men som saknar vetenskapliga evidens för effekt, eller att undersöka om behandlingar som tagits fram för en indikation kan användas även i andra sammanhang.

Jämför din idé med tidigare forskning

Genom litteratursökning och genomgång av vetenskapliga publikationer, olika register och databaser kan du jämföra din idé om en ny metod, behandling eller produkt med tidigare forskning som gjorts och eventuellt hitta liknande produkter på marknaden. Kanske finns kliniska data som stödjer din idé eller information om utveckling av liknande produkter. Hos SBU (Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering) kan du läsa mer om systematiska sökningar i vetenskaplig litteratur. Du kan också ta hjälp av en bibliotekarie inom din organisation eller vid ditt lärosäte för att få tips om databaser och sökstrategier. Val av sökord, hur du avgränsar sökningen och vilka söktjänster du väljer har betydelse för vilket sökresultat du får.

Det finns ett antal databaser att söka i för att hitta information om pågående och avslutade kliniska studier. Några är:

• PubMed, en fritt tillgänglig databas för vetenskapliga publikationer inom medicin.
• Clinicaltrials.gov, en amerikansk databas som innehåller såväl rapporter om avslutade kliniska studier som information om studier som pågår runt om i världen men ännu inte hunnit bli publicerade som färdiga rapporter eller artiklar.
• EU Clinical Trials Register, den europeiska motsvarigheten till clinicaltrials.gov.
• WHO:s International Clinical Trials Registry Platform (ICTRP), en databas som innehåller en sammanställning av registrerade studier från ett antal andra databaser.

Sök kunskap bland HTA-analyser

HTA, Health Technology Assessment, innebär en systematisk utvärdering av kunskapsläget för en medicinsk metod, teknik eller behandling. Metoden började användas av amerikanska Office of Technology Assessment (OTA) i början av 1970-talet i syfte att ta fram underlag för beslut om att introducera nya teknologier. Utvärderingen görs ur såväl ekonomiska som organisatoriska och etiska perspektiv och bygger på granskning av publicerad vetenskaplig litteratur enligt SBU:s principer om studiekvalitet. Ofta jämförs ny teknik med befintlig. Syftet med HTA-analyserna är att göra vården mer evidensbaserad.

Utvärderingarna görs på nationell nivå av SBU och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), och på regional nivå av HTA-organisationer i Region Örebro län, Västra Götalandsregionen, Stockholms Läns Landsting , Sydöstra sjukvårdsregionen och Region Skåne. Aktuella HTA-dokument från fyra svenska sjukvårdsregioner finns samlade på Vårdverktyget.se.

Leta bland vetenskapliga kunskapsluckor

Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU) gör oberoende utvärderingar av metoder inom hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Rapporterna beskriver vilka metoder och insatser som gör störst nytta och pekar på det bästa sättet att använda samhällets resurser.

Om du vill ha stöd för att förstå var behovet av klinisk forskning är störst kan du få tips om en stor mängd otillräckligt utvärderade metoder och insatser i hälso- och sjukvården och socialtjänsten, så kallade vetenskapliga kunskapsluckor. SBU har kartlagt områden där det finns behov av mer kunskap baserat på SBU:s egna rapporter, Socialstyrelsens nationella riktlinjer och andra systematiska litteraturöversikter. De av SBU identifierade kunskapsluckorna publiceras på deras webbplats där du kan söka bland ett stort antal uppslag till forskning inom en mängd områden.

Använd data som finns i register

Hos statliga myndigheter finns ett stort antal register som har samlats in inom ramen för respektive myndighets verksamhet. Vid ett flertal myndigheter finns data från befolkningsbaserade enkät- och frågeundersökningar, vilka primärt har samlats in för andra syften än forskning. Av speciellt intresse för kliniska studier är exempelvis hälsodataregister.

Inom hälso- och sjukvården i Sverige finns kvalitetsregister som har byggts upp inom specifika områden för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdens kvalitet. Registren innehåller personanknutna uppgifter om bland annat diagnos, behandling och resultat av behandling. Kvalitetsregistren kan användas för forskning, till exempel för att identifiera riskfaktorer för sjukdom och ohälsa i befolkningen. Registerstudier kan också användas för att följa upp och utvärdera nytta och risker med olika läkemedel och andra behandlingsformer.

På registerforskning.se finns information som riktar sig till forskare som vill använda registerdata i sin forskning. Här finns stöd i arbetet med att identifiera, begära ut och använda registerdata.

Formulera problemet

Problemformuleringen är kärnan i varje forskningsprocess och ju klarare problemet och projektets primära frågeställning formuleras desto tydligare och mer konkret blir syftet med det aktuella projektet. När du formulerat en konkret forskningsfråga kan du också avgöra vilka uppgifter som behöver samlas in för att frågan ska kunna besvaras.

Din formulering av forskningsfrågan blir ett underlag till den forskningsplan som behövs i ansökan till Etikprövningsnämnden.