Statistik bekräftar stabil trend för kliniska prövningar i Sverige

Vetenskapsrådet har gjort en sammanställning av statistik över antalet kliniska läkemedelsprövningar och kliniska studier i Sverige. Statistiken visar att antalet läkemedelsprövningar och kliniska studier ligger på en stabil nivå och har gjort så under en tioårsperiod. Denna bild bekräftas av Kliniska Studier Sverige.

Läkemedelsprövningar på en stabil nivå under en tioårsperiod

Vetenskapsrådets sammanställning innehåller statistik från Läkemedelsverket över antalet planerade läkemedelsprövningar och statistik från Etikprövningsmyndigheten över samtliga planerade kliniska studier. Den stabila nivån som statistiken visar gäller för både akademiska och kommersiella kliniska prövningar under den senaste tioårsperioden.

– Sverige har inte en nedåtgående trend för kliniska läkemedelsprövningar. Antalet ansökningar för läkemedelsprövningar till Läkemedelsverket är cirka 250 per år. Det återspeglar troligtvis den kapacitet som vi har inom hälso- och sjukvården i Sverige idag, säger Dennis Larsson, ordförande Kliniska Studier Sverige.

Kliniska Studier Sveriges statistik bekräftar trend

Statistiken hos de regionala noderna inom Kliniska Studier Sverige bekräftar Vetenskapsrådets sammanställning. Den regionala noden Forum Mellansverige har sedan 2016 samlat in data över pågående kliniska studier i Sjukvårdsregion Mellansverige. Deras data visar att antalet läkemedelsprövningar legat på en stabil nivå de senaste fem åren. Samma bild har den regionala noden Forum Söder som följer antalet kliniska prövningar i regionen genom de avtal som signeras med regionen inför att en studie startas. Trots den regionala statistiken över studier märks behovet av en heltäckande nationell statistik.

– I dagsläget saknas en samlad och strukturerad överblick över alla kliniska studier som pågår i Sverige. För att få en nationell översikt av kliniska studier i Sverige har vi därför inlett en nationell harmonisering av vår regionala statistik. Inledningsvis kommer vi att samla data över pågående akademiska och företagssponsrade kliniska läkemedels­prövningar. När vi i Sverige har tillgång till heltäckande statistik går det att identifiera vilka insatser som behöver genomföras och utvärdera de som har genomförts, säger Dennis Larsson.

Insatser för uppåtgående trend

Trots att en stabil trend är positivt manar Kliniska Studier Sverige till fortsatt och fördjupat samarbete mellan akademi, näringsliv och regioner för att fler kliniska studier ska kunna genomföras.

– Det är positivt att nivån är stabil över tid, men vårt mål är förstås att antalet studier ska öka. För att det ska kunna ske krävs både en tydlig nationell inriktning och målsättning, men också långsiktiga och kraftfulla samarbeten mellan akademi, näringsliv och regioner. Ingen löser detta på egen hand, säger Dennis Larsson, ordförande Kliniska Studier Sverige.

För att hälso- och sjukvårdens kapacitet ska öka ser Kliniska Studier Sverige att bland annat följande insatser behöver genomföras:

• Etablera fler utbildningsmöjligheter som ger kompetens inom forskningskoordinering för att antalet personer som kan medverka i kliniska forskning ska öka
• Öka antalet verksamheter inom hälso- och sjukvården som bedriver klinisk forskning
• Frigör tid för klinisk personal genom att förändra arbetssätt och låta andra yrkeskategorier medverka i kliniska studier och därmed avlasta den kliniska personalen
• Regionerna och näringslivet behöver föra en tät dialog och ha en mer långsiktig planering för att läkemedelsprövningar ska kunna genomföras vid svenska kliniker

Stöd och kontakt för att genomföra kliniska studier

Sedan 2015 har Kliniska Studier Sverige förbättrat förutsättningarna för alla typer av kliniska studier genom att vara en nationell ingång till stöd och kontakt i genomförandet av kliniska studier i svensk hälso- och sjukvård. Den nationella tjänsten för studieförfrågningar, Feasibility Sweden, har gett life science-företag och akademiska forskare en väg in och snabba svar på studieförfrågningar riktade till svensk hälso- och sjukvård. Tjänsten hanterar cirka 80 studieförfrågningar årligen, är kostnadsfri och ett komplement till redan upparbetade kontaktvägar.

– Feasibility Sweden bidrar till att Sverige blir ett attraktivt land att placera studier i och det finns goda utvecklingsmöjligheter för tjänsten. Studieförfrågningarna får en optimal spridning inom hälso- och sjukvården, men det som tjänsten inte kan påverka är nej-svaren. När en klinik tackar nej till att medverka i en studie anges ofta just kapacitetsbrist som anledning. Just kapacitetsfrågan är en ödesfråga för att kliniska prövningar och studier i Sverige ska få en uppåtgående trend. Nu behöver fokus vara på att ge hälso- och sjukvården rätt förutsättningar för att öka antalet kliniska studier, säger Dennis Larsson.