sv
Ordförklaringar:

Vad händer i utvecklingssatsningen: Främja forskning i tandvården; utredning av forskares behov och nodernas roll

Eva Lavik Olofsson har varit projektledare för utvecklingssatsningen ”Främja forskning i tandvården; utredning av forskares behov och nodernas roll”. Satsningen har avslutats och i intervjun nedan berättar hon mer om utredningen som nu genomförts för att kartlägga förutsättningarna för klinisk forskning och belysa behoven av stöd vid klinisk forskning inom tandvården (odontologi) i Sverige.

Varför har vi haft en utvecklingssatsning som syftar till att främja forskning i tandvården?

Syftet med utredningen var att kartlägga nuläget och identifiera vilket stöd forskare behöver för att bedriva klinisk forskning inom odontologi samt på vilket sätt Kliniska Studier Sverige skulle kunna bidra till detta. Målet var att ge förslag på framtida aktiviteter för att främja den odontologisk kliniska forskningen i Sverige.

Vad blev resultatet av utredningen?

Utredningen visar att det idag bedrivs en förhållandevis omfattande forskning inom odontologin. Under åren 2017-2021 publicerades drygt 1750 artiklar inom området och under samma period disputerade 130 personer. Under 2021 pågick cirka 270 kliniska forskningsprojekt.

Som en del i utredningen genomfördes en intervjuundersökning med 13 personer i ledande ställning inom landets folktandvårdsorganisationer samt vid de odontologiska lärosätena där tandläkarutbildning bedrivs. Av intervjuerna framkom att det finns ett stort behov av att främja den kliniska forskningen på alla områden inom odontologi. Det behövs en samsyn och en vetskap om att det krävs såväl finansiering som organisation och resurser för att skapa och utveckla strukturer och nätverk som gynnar den kliniska forskningen.

Tandvården finansieras övervägande med patientintäkter och dessutom agerar tandvårds-organisationerna på en konkurrensutsatt marknad. Detta innebär ett hinder för att satsa resurser på forskning då dessa resurser behövs för att alstra patientintäkter. Ett annat viktigt hinder är bristen på personal, framför allt de med akademisk meritering.

Flera respondenter lyfte vikten av att det finns en forskningsfrämjande kultur i tandvården, såväl i styrning som ledning. Intervjuerna visade också på faktorer som gynnar ett bra forskningsklimat inom odontologin. Dock verkar det finnas en ökad förståelse för tandvårdens varierande förutsättningar bland politiker, anslagsgivare och andra beslutsfattare på olika nivåer, något som anses positivt. Detta tillsammans med att många medarbetare inom tandvård är positiva till forskning kan gynna byggandet av en forskningsfrämjande kultur inom tandvården.

I jämförelse med Hälso- och sjukvårdslagen saknas det föreskrifter i Tandvårdslagen, om att regionerna ska medverka vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete.

De flesta av de hinder som framkom under intervjuerna ligger utanför Kliniska Studier Sveriges mandat att hantera. Dock är dialog och kännedom om dessa hinder av yttersta vikt för att identifiera och arbeta mot lösningar av dessa hinder.

Noderna inom Kliniska Studier Sverige skulle ändå kunna arbeta med flera aktiviteter för att gynna den kliniska forskningen inom odontologin, exempelvis:

  • Utveckla och möjliggöra nätverk för att stödja klinisk forskning inom tandvård.
  • Att sprida och informera om det stöd som noderna kan bidra med vid klinisk forskning.
  • Utbildningsinsatser för att höja kompetensen kring de lagar och riktlinjer som gäller för klinisk forskning samt att höja kvaliteten på exempelvis ansökningar.
  • Att utveckla strukturerade samverkansformer mellan noderna och tandvårdens olika aktörer.

Vad händer nu?

Utifrån utredningen kommer Kliniska Studier Sverige nu att utvärdera vilka aktiviteter som är rimliga och möjliga att genomföra.