sv
Ordförklaringar:

Vad händer i utvecklingssatsningen: Samordnade studieförfrågningar

Abraham Mellkvist-Roos har varit projektledare för utvecklingssatsningen ”Samordnade studieförfrågningar”. Satsningen har avslutats och i intervjun nedan berättar han mer om den nationella tjänst för studieförfrågningar som utvecklats.

Varför har vi haft en utvecklingssatsning i vilken en nationell tjänst för studieförfrågningar utvecklats?

Intresset bland life science-företag att förlägga kliniska studier till Sverige har minskat, bland annat på grund av svårigheter att få svar på om en klinisk studie kan genomföras i Sverige.

I inledande intervjuer med företrädare från life science-industrin och hälso- och sjukvården framkom att studieförfrågningar i många fall inte besvarades, eller att det tog allt för lång tid att få svar, vilket medförde att intresset av att förlägga studien till Sverige minskade. Det visade sig också att det många gånger rörde sig om detaljerade frågor om kliniken innan det var beslutat att studien skulle genomföras i Sverige. Dessutom var informationen som frågeställaren bidrog med ofta bristfällig. Ytterligare en källa till frustration bland prövare var att de kontaktades flera gånger rörande samma studie.

För att skapa förutsättningar till kortare svarstider undersöktes möjligheterna att utveckla en nationell tjänst för studieförfrågningar.

Hur fungerar tjänsten?

I dag kan life science-företag få svar på studieförfrågningar riktade till svensk hälso- och sjukvård genom den nationella tjänst som tagits fram. För att underlätta för prövare och experter, och samtidigt skapa förutsättningar till korta svarstider har studieförfrågningar delats upp i tidiga förfrågningar kring genomförbarhet (s.k. landsförfrågningar) och frågor om kontakt med intresserade prövare (s.k. klinikförfrågningar). För båda typer finns tydliga instruktioner för vilken information som behövs från frågeställaren, vilket möjliggör att de prövare och experter som tillfrågas får ett komplett underlag och förfrågningar därmed kan besvaras direkt. Med tjänsten kan life science-företag kan erbjudas fler snabba svar av hög kvalitet och kontakter till lämpliga kliniker i och med att noderna har breddat sina lokala och regionala kontaktnät till prövare.

Vad har reaktionerna varit?

Det har varit ett mycket positivt mottagande av den nationella tjänsten, från både life science-företag och prövare inom hälso- och sjukvården. Bland annat framförde branschföreträdare att tjänsten bidrar till Sveriges konkurrenskraft och har stor betydelse för möjligheten att positionera Sverige som en attraktiv nation för kliniska studier. Dessutom har de akademiska forskare som använt tjänsten uttryckt uppskattning.

Vad händer nu?

En nationell arbetsgrupp fortsätter arbetet med att sprida kunskap och vidareutveckla tjänsten för studieförfrågningar genom att föra dialog med berörda intressenter och följa upp studieförförfrågningar. Arbetsgruppen är även involverad i webbutvecklingen av tjänsten som kommer resultera i att den digitaliseras och integreras på en gemensam webbplats som Kliniska Studier Sverige utvecklar. I och med vidare webbutveckling förbättras tjänsten och prövare kan lättare få tillgång till relevanta studieförfrågningar, vilket gynnar hälso- och sjukvården.