sv
Ordförklaringar:

Få patienter deltar i läkemedelsprövningar

2018-01-09

Vetenskapsrådet har analyserat utvecklingen av läkemedelsprövningar i Sverige mellan 2010 och 2016 genom att fokusera på antalet patienter som planeras delta i prövningar. Rapporten visar bland annat att oavsett diagnosområde så deltar få svenska patienter i prövningar och andelen barn och ungdomar är låg.

Mellan 2010-2016 har antalet läkemedelsprövningar i Sverige legat på en stabil nivå, medan den planerade rekryteringen av patienter har varierat mellan 12 900 och 38 400 per år. Antalet patienter per studie varierade mellan 50 och 150. Oavsett diagnos­område är det en liten andel av patienterna som deltar i prövningar. Högst andel står patienter diagnostiserade med blodsjukdomar eller rubbningar i immunsystemet för, där 1,5 procent deltar i prövningar.

‒ Genom att belysa patientdeltagande breddar vi bilden av läkemedelsprövningar, som fram till nu ofta fokuserat på antal prövningar. Den låga andelen patienter i läkemedelsprövningar innebär stora möjligheter att involvera fler. Framöver skulle det till exempel vara intressant att titta vidare på om möjligheten att delta i prövningar skiljer sig mellan olika regioner, säger Håkan Billig, ordförande i Kommittén för kliniska studier mellan 2014-2017.

Flest patienter deltar inom området hjärt- och kärlsjukdomar

Storleken på de olika ämnesområdena inom läkemedelsforskningen ser olika ut beroende på om uppdelningen görs utifrån antal patienter eller antal prövningar. Sett till antal patienter är hjärt- och kärlsjukdomar, tillsammans med lungsjukdomar, det största forskningsområdet. Sett till antal prövningar är istället cancerområdet störst. Sammanställningen visar också att andelen barn och ungdomar i läkemedels­prövningar är låg, runt fem procent. 58 procent av deltagarna i kliniska läkemedelsprövningar är i arbetsför ålder och 37 procent är äldre än 65 år.

‒ Det har diskuterats mycket kring huruvida det behövs fler kliniska studier inom pediatriken. Vad gäller läkemedelsprövningar har vi nu i alla fall siffror att diskutera utifrån.

Fyra procent svenska patienter i internationella prövningar

Av de läkemedelsprövningar som förlades till Sverige under perioden 2010-2016 var 71 procent internationella. Dessa prövningar stod för 39 procent av de rekryterade patienterna och rekryterade i snitt 1 060 patienter, varav 40 svenska. Nationella läkemedelsprövningar rekryterade i snitt 170 patienter.

 ‒ Det är uppenbart att stora nationella prövningar involverar flest svenska patienter, men det är viktigt att behålla, eller gärna öka deltagandet i internationella studier, för att nya läkemedel ska kunna anpassas till svenska patienters förhållanden.

Läkemedelsprövningar utgör tio procent av den forskning som etikprövningsnämnderna godkänner varje år.
Resultatet i rapporten bör användas med försiktighet när det gäller tolkningar av kliniska studier som helhet, konstaterar Håkan Billig.

Ta del av hela rapporten "Statistik för läkemedelsprövningar ur ett patientperspektiv".länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

För frågor om rapporten, kontakta Håkan Billig, ordförande i Kommittén för kliniska studier mellan 2014-2017, tel 070-884 09 76.

För frågor om statistikhanteringen i rapporten, kontakta Christian Thörn, tel. 031-757 41 62.

Vetenskapsrådet har ett uppdrag att stödja och utveckla förutsättningarna för kliniska studier i Sverige, liksom att redovisa statistik, analys och uppföljning inom området. Rapporten bygger på data från perioden 2010-2016. Datakällor är den europeiska databasen för läkemedelsprövningar (EudraCT) med data för planerad patientrekrytering och Socialstyrelsens register för antal diagnoser för svenska patienter.

Kontakt

Enheten för kliniska studier, Vetenskapsrådet

Östra Hamngatan 26

411 09 Göteborg

 

Telefon (Vetenskapsrådet, växel): 031-757 41 75

E-post: kliniskastudier@vr.se

Prenumerera

Vill du prenumerera på nyheter, goda exempel eller kalenderhändelser från kliniskastudier.se?

Kliniska Studier Sverige är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och Sveriges sjukvårdsregioner.