sv
Ordförklaringar:

Rapport från vårt almedalsseminarium

2016-07-06

Skillnaderna är stora inom sjukvårdsverksamheten när det gäller att delta i kliniska studier. Hur gör vi kliniska studier till en integrerad och självklar del av hälso- och sjukvården? Detta var frågeställningen inför tisdagens välbesökta seminarium i Almedalen.

I seminariet medverkade Anders Lönnberg, regeringens nationella samordnare för life science, Jonas Appelberg, forsknings- och utvecklingschef i Västernorrland, Jonas Andersson, ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen Västra Götaland, Hans Karlsson, chef avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting samt Håkan Billig, ordförande i Kommittén för kliniska studier vid Vetenskapsrådet.

FoU-arbete leder till ökad kvalitet i vården

Seminariet inleddes med att Håkan Billig gick igenom ett antal powerpoint-bilder1 som bland annat innehöll nyligen sammanställd statistik. Statistiken visar att antalet medicinska publikationer i Sverige ökat de senaste åren.
– Jag får ofta höra att kliniska studier går ner i antal. Faktum är att antalet läkemedelsprövningar går ner medan kliniska studier går upp och kvaliteten ökar. Däremot är skillnaderna stora mellan sjukvårdsregionerna när det gäller patienters möjlighet att delta i studier.
Håkan Billig delade också med sig av resultatet från två artiklar som pekar på betydelsen av forskning för ökad kvalitet i vården.
– En artikel publicerad i BMJ2 har tittat på 33 studier, varav man i 28 kunde se att kvaliteten på vården på de enheter som deltagit gått upp. En annan studie3 visar att dödligheten går ner på de verksamheter som bedriver kliniska studier.

Jonas Appelberg kommenterade att hans erfarenhet är att verksamhetsområden som satsar på FoU och innovation har bättre kompetensförsörjning och bättre verksamhet som helhet, men att det generellt finns stor förbättringspotential.
– Vi behöver tvätta bort det mystiska med FoU i den kliniska vardagen och vi behöver säkra att ledningen efterfrågar hur man arbetar med FoU på verksamhetsnivå. Vi behöver också fortsätta dialogen om FoU-bokslut för att få siffror på hur FoU genomförs. Det är viktigt att verksamhetschefer tillåter FoU-arbete och hittar ett sätt att stötta den enskilda klinikchefen i uppdraget.
Anders Lönnberg pekade på att det finns en historisk faktor som är viktig att komma ihåg kring varför det trots allt inte forskas mer inom sjukvården.
– Många är fostrade med bilden att forskning ska skötas av någon annan. Att det är staten som forskar och inte landstingen. Det finns också en bild av att det inte varit bra med kliniska läkemedelsprövningar och samröre med industrin. Detta är på väg att ändras då man inser att FoU är en viktig verksamhetsutveckling som all personal i sjukvården måste vara involverad i. Ledningen är ofta överens om detta, men vi behöver få med mellancheferna på tåget. De nya stora biobankerna kommer kräva att fler bidrar och de kroniskt sjuka är en stor patientgrupp som driver på FoU.

Nytt positionspapper blir en motor för utvecklingen framåt

SKL har under våren tagit fram positionspappret ”Patienter behöver klinisk forskning för att få tillgång till bästa möjliga vård – inte bara idag utan även imorgon”4 som är tydligt med att forskning och utveckling måste ingå som en naturlig del i hälso- och sjukvårdens verksamhet .
– Det är ett viktigt och utmanande positionspapper som talar om regionernas och landstingens ansvar. Vi har inte tidigare följt upp hur man inom landsting och kommuner sköter detta uppdrag men nu ska vi göra det på både regional och nationell nivå. SKL ställer om sin verksamhet för att kunna bidra i det arbetet, kommenterar Hans Karlsson.

Jonas Andersson poängterade betydelsen av positionspappret i sin roll som politiker och beställare av hälso- och sjukvård.
– Politiken har en viktig roll i att tala om att forskning ger en bättre kvalitet i vården. Det ingår i ett chefsuppdrag att planera för att forska och ledningen är ofta på banan men vi behöver dialog och samtal med hela verksamheten. Vi måste bli tydligare i vårt kravställande och i våra incitamentsstukturer. Pappret från SKL blir ett viktigt verktyg för det. Som arbetsgivare måste vi dessutom bli bättre på praktiska bitar, som att utbilda forskningssköterskor och skapa utrymme för utvecklingsarbete.

Se seminariet på webben

Heidi Avellan modererade seminariet som lockade ett 60-tal personer och bjöd på många publikfrågor. Titta på seminariet i sin helhet här: