sv
Ordförklaringar:

Goda exempel

Registerdata från SRQ förbättrar vården för patienter med reumatologiska sjukdomar


Johan Wallman är specialistläkare i reumatologi vid Skånes universitetssjukhus. Han kombinerar kliniskt arbete med forskning och använder bland annat Svensk Reumatologis Kvalitetsregister, SRQ för att förbättra behandling och uppföljning av patienter med reumatiska sjukdomar.

Det tar bara cirka 20 minuter att promenera från centralstationen i Lund till Skånes universitetssjukhus och Reumatologkliniken. I en äldre byggnad från 1920-talet har kliniken sina lokaler. Johan Wallman dyker upp på mottagningen och visar vägen till det provisoriska arbetsrummet, längst uppe i huset under takåsen.

– Jag har en tjänst som innebär att jag arbetar halvtid som läkare och halvtid som forskare. Jag gillar kombinationen, i slutänden handlar det om att utveckla ett bättre omhändertagande av våra patienter.

Johan Wallman läste läkarprogrammet vid Lunds universitet och påbörjade tidigt sin forskarbana. Två år innan han blev klar specialist i reumatologi 2016, disputerade han på en avhandling om hälsoekonomiska aspekter på reumatoid artrit, RA (ledgångsreumatism). Det är en autoimmun sjukdom och den vanligast förekommande inflammatoriska ledsjukdomen. Cirka 0,7 procent av befolkningen är drabbad och ungefär två av tre som insjuknar är kvinnor. Sjukdomen innebär inflammation i främst leder och kan medföra skador på ledbrosk och omgivande skelett. Även blodkärl samt hjärt- och lungsäck kan skadas. Många drabbade vittnar om värk, stelhet och svullnader i leder som kan innebära betydande funktionsnedsättningar.

– Samhällets kostnader för RA är höga, dels på grund av utgifter för sjukvård, dels på grund av produktionsbortfall i form av sjukskrivningar och förtidspension.

Hisnande utveckling

Att få diagnosen RA innebär inte samma sak i dag som för 20 år sedan. En aggressiv, målinriktad behandling och biologiska läkemedel har revolutionerat omhändertagandet och gjort det möjligt för många drabbade att i stort sett leva ett normalt liv. Men nya behandlingar innebär i regel också högre kostnader.

– Gemensamt för såväl traditionell som modern biologisk behandling är att de på olika sätt hämmar immunförsvarets nedbrytning av lederna. Men priset för biologisk behandling är påtagligt högre än för de traditionella, syntetiska alternativen. I min avhandling studerade jag de hälsoekonomiska utfallen och om ett högre pris skulle kunna försvaras av att man uppnår bättre långsiktiga behandlingsresultat med biologisk behandling, säger Johan Wallman.

Resultatet från avhandlingen visade överraskande att det inte blev färre sjukskrivningar och mindre vårdkonsumtion med modern biologisk behandling jämfört med traditionell behandling (med så kallade trippelterapi).

– Det går bra att välja konventionell trippelbehandling till att börja med. Räcker inte den kan man gå vidare till biologisk behandling.

– Vår och även andras forskning, visar att det är viktigt att utvärdera olika behandlingar. Det finns ett samhällsekonomiskt intresse att göra det, och det handlar också om prioriteringar och användningen av våra resurser, säger Johan Wallman.

SRQ- kvalitetsregister

Ett viktigt verktyg i Johan Wallmans avhandlingsarbete var användningen av data från SRQ, Svensk Reumatologis Kvalitetsregister. Det är ett nationellt kvalitetsregister som samlar besöksdata från olika reumatologiska mottagningar i landet. Läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter matar in uppgifter om exempelvis smärta, funktionsförmåga, sjukdomsaktivitet och läkemedelsbehandling. Data från SRQ används dagligen i patientmötet, men även i verksamhetsutveckling och forskning.

Till stöd för utveckling av vårdkvalitet och nya behandlingsmetoder finns även SRQ Biobank som samlar in blodprover från patienter med ledgångsreumatism. Biobanksproverna används i forskning för att kunna förutsäga uppkomst, förlopp och behandlingssvar vid ledgångsreumatism. Förhoppningen är att forskningen ska leda till förbättrad behandling och på sikt att kunna förebygga sjukdomen.

– Vid sidan av forskning använder vi SRQ väldigt mycket i vårt patientnära arbete, det är en stor styrka. Innan jag träffar patienten får jag tillgång till data som samlats in och som patienten själv har registrerat. Det kan vara frågor om bland annat smärta, livskvalitet och vad patienten klarar av i sitt vardagliga liv. Det ger en bra grund för samtal med patienten om bland annat sjukdomsaktivitet och livskvalitet och hur behandlingen fungerar. SRQ är ett viktigt instrument på kliniken och fungerar både som ett register och ett beslutstöd om fortsatt vård och behandling.

Pågående forskning

Johan Wallmans nuvarande forskningsprojekt handlar om tarmbesvär vid axial spondylartrit, SpA. Det är en reumatisk, kronisk inflammatorisk sjukdom där patienten i regel får symtom i ryggraden, lederna i bäckenet och nedre delen av ryggen.

– Sjukdomen debuterar ofta hos yngre personer som är under 45 år och ger besvär som smärta, störd sömn och stelhet. Jag vill se om det finns en koppling mellan en förändrad bakterieflora och förhöjd genomsläpplighet i tarmen, och utvecklingen av sjukdomen. Även i detta projekt tittar jag på hälsoekonomiska aspekter och vad tarmbesvär vid SpA kan ha för betydelse för livskvalitet, sjukvårdskonsumtion och arbetsförmåga.

Utifrån den data som hittills samlats in, tycks det finnas ett samband mellan graden av tarminflammation och sjukdomssymtom; ju svårare inflammation i tarmen, ju svårare symtom och högre sjukdomsaktivitet av SpA-sjukdomen. En hypotes är att om man skulle kunna sätta in behandling och minska inflammationen i tarmen, så skulle också sjukdomsaktiviteten kunna minska.

Vid den inflammatoriska tarmsjukdomen IBD finns det i dag övertygande forskning som visar att en förändrad bakterieflora samt en ökad genomsläpplighet i tarmen är centralt för sjukdomsutvecklingen. Kanske kan det gälla även för axial spondylartrit?

– Tarminflammation vid SpA är ett intressant forskningsområde, men vi vet ännu inte vad som är hönan eller ägget, om det är sjukdomen som driver tarminflammationen eller om det är inflammationen som driver sjukdomen.

Även om Johan Wallman stimuleras av forskning och möten med patienter, är det inte alltid enkelt att kombinera de två rollerna som forskare och läkare. Tiden räcker inte riktigt till.

– Även om jag har en kombinationstjänst där både forskning och klinik ska få plats, går alltid patienterna först. Det är brist på specialister och ett hårt tryck på kliniken. Jobbet som läkare innebär även mycket administration, vilket leder till att jag ofta måste jobba med forskning på helger och fritid. Det tar tid från familjen, vilket inte alltid är enkelt.

– Vore det inte för att jag tycker att forskning är kul och lärorikt skulle jag nog inte orka fortsätta. Jag vet ju att forskningen är en förutsättning för en ökad vårdkvalitet och förbättrad diagnostik och behandling för patienterna. Om jag får önska fritt hoppas jag att jag inom några år har en egen forskargrupp och att jag kan få till en bättre balans mellan forskning och klinik.