sv
Ordförklaringar:

Goda exempel

Möten i vården inspirerar till breda forskningssamarbeten

Andreas Josefsson

Andreas Josefsson är forskare och snart färdig specialist i urologi. Han stimuleras av att stå med ena foten på kliniken och den andra på Sahlgrenska Cancer Center. Där bedriver han kliniska studier som väsentligt kan förbättra framtidens diagnostik, vård och behandling för patienter med spridd prostatacancer.

Rakt över gatan från Sahlgrenska universitetssjukhuset höjer sig Medicinarberget, ett campusområde som samlar den medicinska och naturvetenskapliga forskningen i Göteborg. Genom en gångbro går det snabbt och enkelt att promenera mellan sjukhuset och campusområdet.

Det är tidig förmiddag. Andreas Josefsson är för dagen ledig från sin ST-läkartjänst och befinner sig på Sahlgrenska Cancercentrum, ett centrum som fokuserar på translationell cancerforskning. Det är en viktig del av det strategiska forskningsområdet Cancer på Göteborgs universitet och BioCare, ett statligt finansierat strategiskt forskningsprogram.

Andreas har en regionfinansierad forskartjänst och ingår i en bred forskargrupp som startades av professor Jan-Erik Damber och som idag leds av professor Jonas Hugosson.

- Mitt mål sedan jag kom till Göteborg har varit att i samverkan skapa en translationell forskning med målet att vi tillsammans ska nå europeisk toppnivå. Jag fått förmånen att arbeta i starka forskargrupper. Jag lär mig mycket och får möjlighet att utvecklas och ta mer och mer ansvar för att driva kliniska studier. Nu är jag handledare för flera doktorander och ansvarig för ett par kliniska studier för att svara på kliniskt relevanta frågor.

I studierna undersöks bland annat om tumörceller som identifieras i blodet kan hjälpa oss att förstå processen bakom spridningen av prostatacancer och hur de män som återfår sjukdomen efter operation eller strålning bäst behandlas.

- Med hjälp av prover från patienter och parallella studier i djurförsök kartlägger forskargruppen viktiga mekanismer som kan fördjupa förståelsen. Det långsiktiga och mest önskvärda målet är förstås att vi ska kunna bota även spridd cancersjukdom.

Brev om framtiden

Anderas Josefsson läste till läkare vid Umeå universitet och började redan under studierna att forska. Han fick tidigt ett forskarstipendium och anslöt sig till en av Sveriges ledande forskargrupper inom prostatacancer.

- Jag kände verkligen att jag hade hamnat rätt. Jag har alltid haft ett vetenskapligt intresse och började tidigt hemma i vårt garage med experimentlådor och olika uppfinningar.

Andreas ler. På gymnasiet startade han en vetenskaplig förening och arbetade även med en uppfinning som han försökte patentera.

- Jag blir road av nya tankar och idéer och att jobba tillsammans med andra människor.

Under tonårstiden skrev han ett brev till sig själv om vad han trodde om sin framtid, ett brev som han fick tillbaka långt senare.

- Där stod det att jag ville jobba med medicinsk forskning.

Efter läkarexamen har han fortsatt med forskning och parallellt gått en specialistutbildning till urolog. Han doktorerade 2012 på en avhandling om prognostiska markörer i prostatacancer vid Umeå universitet. Sedan 2009 bor och arbetar han i Göteborg.

Med fötter i två världar

Han ser stora fördelar med att både vara forskare och att jobba på Urologiska kliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Här finns en uttalad ambition att stimulera ett nära samarbete mellan klinik, forskning och industrin; fokus är att stimulera utveckling och innovation.

I mötet med patienter med spridd prostatacancer kan han erbjuda dem en möjlighet att delta i kliniska studier; syftet är att utveckla och förbättra framtidens diagnostik, vård och behandling.

- I Sverige finns det ett stort förtroende för den kliniska forskningen och en stor önskan hos patienterna att vilja bidra till forskningen, även när det inte gynnar dem själva direkt, utan för att det ska bli bättre för andra i framtiden.

Den snabba och breda utvecklingen inom diagnostik och teknik ställer allt högre grad på samverkan och samarbete. Andreas såg tidigt potentialen i att skapa broar mellan kliniken och den prekliniska forskningen. När han började på Urologiska kliniken fanns till exempel ingen strukturerad insamling av prover från patienter, och det fanns endast ett etiskt tillstånd att titta på vävnad från prostatacancerpatienter. I dag finns flertalet etiska godkännanden och flertalet pågående forskningsprojekt för att identifiera biomarkörer inom prostatacancer. Andreas har varit med att skriva flera av dem och är även huvudansvarig forskare för några av studierna.

- Det ger oss möjlighet att samla vävnader från patienter varje vecka som vi sedan använder i ett flertal prospektiva studier.

Det finns idag en uppsjö av metoder för molekylär karakterisering som öppnat nya dörrar till att utforska tumörbiologiska processer och ge svar på kliniskt relevanta frågor som exempelvis: vilken blodbaserad biomarkör är den bästa för individbaserad behandling vid prostatacancer?

- Vi har identifierat markörer som kan ge oss prognostiska besked och som i framtiden förhoppningsvis kan hjälp oss att skräddarsy behandling. Vi har identifierat patienter med spridd prostatacancer som har ett mycket snabbt förlopp och är i stort behov av att få en mer aggressiv tilläggsbehandling, medan andra svarar mycket bra på den behandling som i dag finns tillgänglig.

Andreas arbetar nära en molekylärbiolog, docent Karin Welén, som utvecklar djurmodeller för molekylär karakterisering.

- Mitt fokus har varit att finna de kliniskt relevanta frågorna. Jag har också arbetat med att skapa projektplaner, finansiering, etikgodkännanden, bygga upp databaser samt rekrytera kompetenser som behövs för de olika projekten: forskande läkare, forskningssjuksköterskor med flera.

Andra viktiga samarbetspartners i Göteborg är Ingela Franck-Lissbrant, överläkare på onkologen och medarbetare på Urologklinken, samt med Sahlgrenska biobank och Gothia Forum.

Ny centrumbildning

Under 2018 kommer ett nytt Prostatacancercentrumatt starta på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Här samlas alla kunskap och kompetens som tidigare varit spridd på många olika ställen. Andreas ser stora vinster med centret.

- Det ger oss nya spännande möjligheter att få in forskning i den kliniska vardagen på ett mer strukturerat och organiserat sätt. Det vinner alla på, såväl patienterna som sjukvården.

Vad tycker du är mest stimulerande med dina uppdrag?

- Att ha en fot i två världar. Jag trivs så fantastiskt bra med att träffa patienter och att hitta spännande frågeställningar som vi sedan kan ta vidare in i forskning. Jag drivs av att utveckla nya idéer och hitta lösningar på komplexa problem i ett nära samarbete med andra.

Om Andreas Josefsson

Ålder: 39 år

Familj: Gift och 2 söner

Bor: I Kungälv

Arbetar: Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska Cancercentrum

Drivs av: Nyfikenhet och möjligheten att göra nytta för män med prostatacancer

Roas av: Nya idéer

Oroas av: Att vi inte har tillräckliga resurser för att ge medel och anställning för alla som vill forska inom prostatacancer.

Betydelsen av translationell forskning: För mig handlar det om att applicera molekylära metoder på relevanta kliniska frågeställningar som kommer patienter till gagn.

Viktigt forskningsgenombrott jag skulle vilja se: Ett sätt att bota män utan biverkningar i alla skeden av sjukdomen.

Det krävs för att lyfta den kliniska forskningen i Sverige: Långsiktiga och riktade satsningar.

Det gör jag om tio år: Forskar och utvecklar metoder att behandla män som fått prostatacancer med så lite biverkningar som möjligt i förhållande till nyttan för den individuella mannen. 

Läs mer

Här hittar du en intervju med Håkan, en av deltagarna i Andreas Josefssons kliniska studier.

Kontakt

Enheten för kliniska studier

Östra Hamngatan 26

411 09 Göteborg

 

Telefon (växel): 031-757 41 75

E-post: kliniskastudier@vr.se

Prenumerera

Vill du prenumerera på nyheter, goda exempel eller kalenderhändelser från kliniskastudier.se?

Kliniska Studier Sverige är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och Sveriges sjukvårdsregioner.