sv
Ordförklaringar:

Goda exempel

Framgångsrik regional forskning - tur eller infrastruktur?

Johan Styrke, forskare och specialist i urologi vid Sundsvalls sjukhus.

Johan Styrke är forskare och specialist i urologi vid Sundsvalls sjukhus. Tack vare stöd från bland annat Kliniska Studier Sverige driver han i samarbete med kollegor decentraliserad urologisk forskning i norra sjukvårdsregionen.

I Sverige är det inte särskilt vanligt med kliniska läkemedelsstudier inom urologi; de flesta studier som görs har länge bedrivits vid onkologiska enheter på universitetsorter.

– Inom urologi har vi på många ställen inte haft den kompetens eller infrastruktur som krävs för att bedriva läkemedelsstudier. De senaste åren har det dock skett en stark utveckling, mycket tack vare den infrastruktur för forskning som har byggts upp och som underlättar regionalt samarbete, säger Johan Styrke.

Han är specialist i urologi vid Sundsvalls sjukhus samt adjungerad lektor vid Umeå universitet. Han är också regional processledare för prostatacancer vid Regionalt cancercentrum norr.

– Vi har hittat en bra modell för att bedriva läkemedelsstudier och behandlingsstudier på enheter utanför det stora universitetssjukhuset. Vi har etablerat ett nära samarbete mellan urologklinikerna i Sundsvall, Umeå, Sunderbyn och Östersund. För närvarande bedrivs läkemedelsstudier, kliniska behandlingsstudier samt translationella studier, det vill säga forskning som innebär att resultat från experimentell forskning överförs till vården för att ge patientnytta, eller att observationer eller problem i vården ger upphov till nya forskningsidéer.

DURONORR är ett forskningsnätverk och en förkortning av decentraliserad urologisk forskning i norra sjukvårdsregionen. Nätverket bildades 2014 med syfte att höja kvaliteten och möjligheterna att genomföra läkemedelsstudier på alla orter som hör till norra sjukvårdsregionen.

– Vi har döpt våra randomiserade läkemedelsstudier inom urologi till DURONORR 1 respektive 2. Forskningsnätverket har hjälpt till att studier kan bedrivas på flera orter och att patientunderlaget därmed mångdubblas. Snabb inklusion är en nyckelfråga för att driva stora studier inom en rimlig tidsram.

Infektioner inom urologi

Johan Styrke började att forska redan under sin utbildning till läkare. År 2012 disputerade han på en epidemiologisk avhandling om skallskador och whiplashskador och kvarstående symtom efter sådana skador. Han visade bland annat att upp till hälften av de som drabbas rapporterar nacksmärtor, huvudvärk, trötthet och sämre minne flera år efter skadan.

– För mig är forskning spännande, inte minst för att det öppnar många dörrar. Man får också större frihet att utforma sitt eget forskningsprogram. Jag ser också forskning som en viktig förutsättning för verksamhetsutveckling och processorienterad sjukvård, vilket kan förbättra vardagen för patienter.

Efter läkarexamen 2006 kombinerade Johan Styrke forskning med specialistutbildning i urologi. Han bytte dock forskningsspår efter disputationen. Under sin tid som vikarierande underläkare hade han fått upp ögonen för infektionsområdet och bestämde sig under utbildningen till specialist att satsa på forskning om infektioner hos urologiska patienter.

– Det är inte så många urologer som forskar inom detta fält. Infektionssjukdomar är en intressant och viktig specialitet. En stor andel av de patienter som vårdas på urologavdelningar har cancer, men många, över 50 procent, har pågående eller planerad antibiotikabehandling på grund av infektion eller som profylax i samband med kirurgi. Det är en stor och viktig grupp inom alla specialiteter och särskilt inom urologi.

I huvudsak handlar hans nuvarande forskningsprojekt om febril urinvägsinfektion direkt efter prostatabiopsi. Syftet är att hitta alternativa behandlingsalternativ för att kunna fasa ut antibiotika som kan ge svåra biverkningar, driva på resistensproblematiken och leda till skador på miljön.

– Vi står inför stora utmaningar, inte minst när det gäller resistensproblemen som blir en allt svårare utmaning. Vi vill därför hitta andra typer av antibiotika som vi kan ersätta med de som används idag. Problemet är att det inte finns så mycket forskning på det här området, det är brist på randomiserade studier och det saknas även registerstudier. Så, min forskning handlar om att undersöka alternativ och vetenskapligt kunna visa att de fungerar minst lika bra eller kanske bättre än dagens behandlingsmöjligheter.

Infrastruktur för forskning

Johan Styrke blev färdig specialist 2017 och delar i dag sin tid mellan arbete som urolog vid Sundsvalls sjukhus, forskning och ett adjungerat lektorat vid Umeå universitet.

– Jag har arbetat i cirka tio år på länssjukhuset i Sundsvall och under de senaste åren har det skett en enormt stark utveckling vad gäller förutsättningar att forska. Mycket handlar om den infrastruktur som har byggts upp.

Det handlar dels om utlokaliseringen av läkarutbildningen. Sedan 2011 kan läkarstudenter vid Umeå universitet förlägga sin undervisning från och med termin sex, vid de stora länssjukhusen i Norrland.

– Varje termin tar vi emot cirka 10–12 studenter som gör sina kliniska år i Sundsvall. Det här har inneburit att vi har förstärkt resurserna med lektorer och även skapat fler undervisningslokaler. Det här har lett till att fler studenter skriver D-uppsatser, vilket har genererat en större forskningsaktivitet och flera har fortsatt med doktorandprojekt. Vi har fler docenter och fler professorer än tidigare. Läkarutbildningen har gett en ketchupeffekt för forskningen!

En annan viktig del i infrastrukturen är det stöd som ges inom ramen för Kliniska Studier Sverige, via de regionala noder som finns i varje sjukvårdsregion. Forum Norr är regional nod för Region Norrbotten, Region Jämtland Härjedalen, Region Västerbotten samt Region Västernorrland.

– För att kunna bedriva forskning krävs forskningssjuksköterskor. Det är väldigt tydligt inom urologin, där det finns forskningssjuksköterskor bedrivs det också fler kliniska studier och det är även lättare att rekrytera patienter. Genom nodens kontakt med regionala resurser fick vi stöd av en centralt anställd forskningssjuksköterska för olika uppdrag.

Genom Kliniska Studier Sverige och den regionala noden får vi stöd att via vår kliniska forskningsenhet utveckla förutsättningarna att bedriva kliniska studier. Det handlar bland annat om hjälp med monitorering av kliniska studier på läkemedel. Vi har också fått hjälp att utbilda vår personal i GCP (good clinical pratices). Det här är ett jätteviktigt stöd och en förutsättning för oss att bedriva kliniska studier utanför universitetsorter som Umeå.

Visare Norr

Det är även viktigt att det finns riktade forskningsmedel, menar Johan Styrke. Anslag kommer i huvudsak från ALF-medel och från myndigheter, men också från "Visare Norr" som delar ut anslag till klinisk forskning inom samverkansregioner för hälso- och sjukvård hälso- och sjukvården. Syftet är att möjliggöra tid för forskning och stärka samverkan mellan forskningsengagerade i norra regionen.

– I vårt upptagningsområde för Norrland bor det nära en miljon människor och bara i Västernorrland handlar det en kvarts miljon. Det är ett stort rekryteringsunderlag och för patienter finns det fördelar att kunna erbjudas medverkan i kliniska studier. Men om man som forskare endast bedriver högspecialiserad forskning på en universitetsklinik riskerar man att gå miste om det stora patientunderlaget. Många sjukdomar är inte högspecialiserade. Ta exempelvis diabetes, hjärtkärlsjukdomar och urologiska sjukdomar, dessa finns ju inte bara på universitetsorterna utan även på mindre orter.

Framgångsfaktorer

Infrastrukturen för forskning (sex regionala noderna inom Kliniska Studier Sverige, läkarutbildningen vid Umeå universitet, Regionalt cancercentrum norr och regionala forskningsnätverk) har ökat kontakten mellan forskare från olika regioner i norr, menar Johan Styrke.

– Att man känner varandra är viktigare än vad man kanske kan tro. Genom att mötas på regionala konferenser och ha utbyten mellan klinikerna lär man känna varandra och vet vilka projekt som är på gång och var studier bedrivs. Vi kan också hjälpa varandra att rekrytera patienter till studier.

Johan Styrke lyfter fram studien Covidenza som ett gott exempel på hur regioner har samarbetat för att rekrytera patienter och kunnat starta en läkemedelsstudie inom loppet av bara några få månader.

– Studien har fått mycket betydelsefull hjälp via Forum Norr, bland annat med att konstruera ett elektroniskt datasamlingsverktyg, CRF, uppstart och monitorering.

Studien är ett samarbete mellan Umeå universitet, Sahlgrenska akademin, samt infektions- och urologklinikerna vid Umeå universitet. Syftet med läkemedelsstudien är att undersöka om ett läkemedel som används vid prostatacancer även kan användas för att behandla patienter med covid-19. Förhoppningen är att behandlingen ska kunna korta sjukdomsförloppet och minska behovet av intensivvård.

– Det är ett lysande exempel på hur viktig infrastrukturen är för forskning. Genom vår kliniska forskningsenhet i Sundsvall och forskningsstöd från den regionala noden Forum Norr, har vi hjälpt till att rekrytera patienter.

Johan Styrke skulle gärna vilja se att forskning är ett prioriterat mål i sjukvårdens organisation.

– I Västernorrland använder man balanserade styrkort för verksamhetsdrift och styrning. Här är forskning en viktig del. Det krävs chefer som har ett tydligt mål att vilja stimulera forskning och det finns många olika sätt att göra det på. Exempelvis kan man dela in kliniker i olika forskningssektorer och utse en läkare med ansvar att inkludera patienter i studier. Det handlar i korthet om att skapa ett tydligt system för att hålla koll på studier och identifiera patienter som är lämpliga att rekrytera.